Även Tinos svar ("Nej.") på rubricerad fråga (nummer 3 i spalten Fråga doktoranden i Neo ) förtjänar att diskuteras. Tino redovisar tre skäl för sitt svar:
1. Den absoluta fattigdomen har minskat.
2. Den relativa ojämlikheten i inkomster har minskat.
3. Medellivslängden i världens fattigaste halva har ökat dubbelt så mycket som i världens rikaste halva.
Punkt 1 är väl strikt sett ingen klyfta. Punkt 3 är skojig och konkret, men måttet medellivslängd har onekligen en bias mot minskade relativa skillnader: det är ju mycket enklare att öka medellivslängden från 60 till 65 än från 80 till 85. Bilden (från budgetpropositionen 1999) nedan illustrerar detta tydligt.
Så till punkt 2, ojämlikheten i hela världen. Punkten är omdebatterad, men förmodligen har Tino rätt. Minskad ojämlikhet tycks dock hänga på följande:
* Inkomster köpkraftskorrigeras med PPP
* Kina inkluderas
* Det som mäts är ojämlikhet mellan länder, inte inom länder.
Många invänder mot resultatet, och påpekar att det faller om man köpkraftskorrigerar på ett annat sätt (eller inte alls...), om man exkluderar Kina (varför man nu skulle det), eller bara tittar på ojämlikheten inom länder (vilket det KAN finnas bra argument för - se nedan).
Bilden till höger visar Ginikoefficienten mellan länder 1950-2000 med och utan Kina, och är tagen från denna sida på UC Atlas of global economy. Sidan innehåller en informativ diskussion om vilka invändningar som görs mot påståendet att världsojämlikheten minskar.
Nåväl, i AER-artikeln (för dyr att länka till) som Tino refererar till, görs poängen att man bör ta hänsyn både till inkomster och till livslängd. Resultat: minskade klyftor (dock kan noteras att AIDS i Afrika gjorde att livslängdsojämlikheten faktiskt ökade något under 90-talet).
Artikeln är fin. Men den som vill kan fortfarande att invända att klyftor mellan rika och fattiga bör mätas relativt dem folk tenderar jämföra sig med, och att ojämlikhet inom länder därför är ett bättre mått.
Om den, eller någon annan invändning, är tillräckligt bra för motivera svaret 'tveksamt' snarare än 'nej' på huvudfrågan, kan ju var och en ta ställning till på egen hand.