Dagens fundering med anledning av P1 i morse, bygger på Agneta Rambergs Londonkrönika, om den nyfikna valen, som Expressen så fiffigt kallar London-valen.

Tydligen är det så att valar sedan urminnes tider förirrat sig upp i Themsen. För länge sedan sågs detta som ett hot, och valarna harpunerades. På 60-talet slapp de harpunerna, men när valen strandade på grunt vatten lämnades den att dö. Nu vadar folk ut i vattnet för att knuffa den rätt igen, och åtskilliga mantimmar läggs på att baxa upp valen på en pråm som ska eskortera den ut i havet igen.

Det hela påminner om när en ödla från Skåne via ett paket ruccolasallat hamnade i Stockholm. "Hur ska en liten ödla från Skåne klara sig i huvudstaden?" utbrast Expressen, och  körde hem den till Båstad igen.

Jag föreslår att fenomenet kallas symboliskt omhändertagande av enskilda djur, förkortat somhed. Två angelägna frågor att besvara är:

1. Har somhed faktiskt ökat över tiden?
2. Hur kan denna ökning i så fall kan förklaras?

fritt fram för fiffiga funderingar!