Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Om eko-mat i The Economist | Main | Välfärdsstatens universalitet och människors tillit »
onsdag
dec132006

Global uppvärmning - vad ska man tro?

Eftersom ämnet är så kontroversiellt, har jag länge haft för avsikt att knappa in orden "global warming" och "evidence" i UB:s databas, för att med egna ögon läsa vad forskningen säger.

Slutsats: Visst blir det varmare. Och det dräller av artiklar om effekten av denna värmeökning på allt från toffeldjur, renar och glaciärer.

Men varför blir det varmare? Är det naturliga svängningar, beror det på solen, eller är det människan som ställt till det? Här var enigheten inte lika tydlig. 

Å ena sidan, hittade jag följande artikel:

King, David. 2005. "Climate change: the science and the policy." Journal of Applied Ecology 42:779-784.

Här hävdas att det inte är något snack om saken: Den senaste värmen är i någon bemärkelse onaturlig och det finns Det finns en mänsklig effekt - se diagram.

365946-584367-thumbnail.jpg 

Å andra sidan, i en annan ungefär lika ny artikel, sätts temperatursvängningarna i ett mycket längre perspektiv. Och då visar det sig att de senaste hundra årens uppvärmning passar väl in i mönstret av svängningar (den kantiga kurvan är faktiska data, den rundade kurvan är tre olika modeller som anpassats till data).

Loehle, Craig. 2004. "Climate change: detection and attribution of trends from long-term geologic data." Ecological Modelling 171:433-451.365946-584370-thumbnail.jpg
 Enligt Loehle ger data varken skäl att bekräfta eller förkasta hypotesen om mänsklig påverkan.

Ur Loehles abstract:

These results suggest that 20thCentury warming trends are plausibly a continuation of past climate patterns. Results are not precise enough to solve the attribution problem by partitioning warming into natural versus human-induced components. However, anywhere from a major portion to all of the warming of the 20th Century could plausibly result from natural causes according to these results.

King däremot menar att ingen forskare på allvar tycker som Loehle (sid. 780)

Some, not within the scientific community, argue that warming is happening but that it is simply part of a natural cycle. [...] There are undoubtedly natural fluctuations but we are now facing a sustained warming trend that can only be explained by the rise of greenhouse gases in the atmosphere.

 

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (49)

Exemplet vodka:
Absolut skapar ett varuärke med inre värde genom att designa en makalös flaska, anlita konstnärer som gör reklam etc. Vodkan säljs långt över snittpriser trots att kvaliteten på vodkan är omöjligt att skilja från den i andra flaskor. Konsumenten väljer att betala ett överpris för produkten (långt över världsmarknadspris) för att stärla sin identitet. Alltså: En framgångssaga med skickliga affärsidkare som hjältar. Vrålcoolt! Kör över Smirnoff och alla andra buggers.

Exemplet fair trade kaffe:
Kaffeproducenter ger sitt kaffe inre värde genom att garantera bättre villkor för kaffearbetarna. Konsumenten väljer att betala ett överpris för produkten för att stärka sin identitet. Alltså: Oacceptabelt, ett brott mot marknadekonomin, onaturligt, illojalt mot andra kaffeodlare.

Fråga ett: eftersom Absolut säljer en produkt långt över det normala vodkapriset är det överskjutande belopppet då alltså välgörenhet?
Fråga två: Är det omoraliskt att även råvaruproducenter använder sig av olika metoder för att stärka sitt varumärke?

18 dec | Unregistered CommenterLisa

Arbete för utökad organisationsrätt är en av huvudpunkterna för fair trade.

Bönderna får redan "allmosor"— jag föredrar att kalla det ökad lönsamhet på grund av smart marknadsföring.Jag ser inte bönderna som passiva bidragstagare, till skillnad från en del av er. I detta nu förbättras situationen drastiskt för odlare tack vare att vi konsumenter intresserar oss för fair trade.
http://www.fairtrade.org.uk/ps121206.htm
18 dec | Unregistered CommenterLisa
Jag tycker min beskrivning var ok, och jag menade inte att kombinationen handel plus bistånd/allmosor/välgörenhet nödvändigtvis är dålig.

Så här står det på http://www.fairtrade.org.uk/about_standards.htm

"They receive a minimum price that covers the cost of sustainable production and an extra premium that is invested in social or economic development projects."

Mitt problem är att jag inte är säker på att denna extrapremie som investeras i sociala och ekonomiska utvecklingsprojekt används på ett bra sätt.

Jag föredrar en märkning som bara garanterar mänskliga (inklusive fackliga) rättigheter, så kan jag själv lägga extrapremien på det jag vet gör nytta.
18 dec | Unregistered Commenterbergh
Det är terminologin välgörenhet/allmosa etc jag vänder mig mot.För en premie krävs en motprestation.

Jag tror inte på idén att det ger samma effekt att skänka "mellanskillnaden" mellan ordinarie produkt och fair trade till andra projekt. Själva kriteriet för att det ska finnas en mellanskillnad är ju att fair trade-produkten existerar till att börja med.

Ett annat skäl att stötta fair trade är att det är åtkomligt för många, innebär god insyn och är lätt att informera om. Av samma skäl tutar jag i luren för Zoegas rättvisemärkta kaffe lika gärna som för någon obskyr, ännu rättvisare produkt som är svår att få tag på.Dessutom är det riktigt gott.

Nu lämnar jag frågan.
18 dec | Unregistered CommenterLisa
Lisa,

Givetvis är det en differentiering som många andra. Den leder till högre vinster, precis som andra typer av prisdiskriminering.

Den intressanta frågan är dock, tycker jag, skall stat, kommuner och landsting m m börja gå in och kräva "rättvisemärkning" i sina upphandlingar (vilket börjar ske i fler och fler städer där politiker vill stärka sin goodwill). Privatpersoner får i mina ögon göra vad de bäst vill: och innebär det att betala en premie för att få känna sig som bättre människor, fine.

Problemet är dock förstås att detta delvis kan gå ut över kaffearbetare som inte jobbar hos en "certifierad" producent. D v s det kan bli bättre för en arbetare i Peru, men sämre för en arbetare i t ex Vietnam. De stora vinnarna är de stora företagen som kommit på ett smart sätt att prisdiskriminera (såsom NEstle, som är en stor aktör på marknaden).

Jag finner det orimligt och stötande att mina skattepengar, istället för till kärnverksamhet, skall gå till sådant här. Det finns en tydlig vinnare; företag som Nestle, samtidigt som det är en omfördeling fattiga kaffearbetare emellan.
18 dec | Unregistered CommenterMikael
Bergh,

Är inte detta ett generellt problem med indirekt bistånd - man vet inte hur det används och för de flesta aktörer är det viktigare att biståndet är stort än hur det används?

Jag köper rättvisemärkt, mest för att inget annat känns bättre. Men det är ett svagt argument...
18 dec | Unregistered CommenterLeffe
Det är sant att bundling nog är ett bra sätt att uttrycka produktens nisch på. Men borde man inte se denna bundling som bestående i 1) varan som sådan och 2) en förbättring av diverse värden man stödjer, exempelvis högre löner och hållbar utveckling? Om så är fallet, och det verkligen förhåller sig så att dessa värden inte alls gynnas på det sätt som utlovas (på lång sikt) så kan man ju beskriva hela fair trade-rörelsen (och dylika projekt) som en snedvridning av just marknadsekonomin. Jag är inte så säker på att det innebär en mer "rättvist" (värdelöst ord i dessa sammanhang) fungerande marknad.
19 dec | Unregistered CommenterErik
Mhmm. Det är inte lätt att veta vad man ska tro på. Jag är i alla fall säker på att den globala uppvärmningen är ett faktum och kommer att göra livet surt för oss om vi inte gör någonting åt det. Jag har nu i ett halvår sökt på internet efter bloggar och skrivit och läst många olika teorier på problemet. Enligt vissa så är det redan försent, andra säger att det fortfarande finns en chans medan några bara fnyser åt det. I dagens samhälle vet man inte riktigt vad man ska tro när det finns så pass många olika åsikter från så många ställen. Som exempel, jag läste en artikel om att det var så varmt i somras i södra USA och då hade man frågat en kvinna om hon trodde att den globala uppvärmningen hade med saken att göra. Då hade hon bara kollat på reportern och sagt att, vadå är det på riktigt? Då visade det sig att det är dåligt informerat om den globala uppvärmningen, och då kan man fråga sig, varför skulle man vilja dölja någonting sånt. Det finns till och med skolor som inte vill ha med information om problemet i sin läroplan för att dem inte tror på det. Ja inte vet jag vad som är värst, folk som ljuger om den globala uppvärmningen eller dem som vägrar inse att det händer.
13 mar | Unregistered CommenterLinus
I received 1 st <a href="http://lowest-rate-loans.com/topics/personal-loans">personal loans</a> when I was a teenager and this helped me a lot. Nevertheless, I require the consolidation loans again.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.