Sedan en tid tillbaka finns ett svar från Siv Fahlgren, lektor i socialt arbete och Britt-Marie Thurén, professor i genusvetenskap, på Susanna Popovas kritik av genusforskningen.

I korthet svarar de som följer:

1. Alla fält har sina egna "signalord". Användandet av rätt signalord utgör ingen garant för forskningsanslag.

2. Förekomsten av en strukturell könsmaktordning tas som grund för forskningen, inte som dess resultat, kritiserar Popova. Svaret: "Här bortser hon från trettio års samlade empiriska belägg. Den grunden behöver idag inte ifrågasättas, och den existerar just precis som resultat av ihärdig forskning över lång tid. Skulle varje forskare börja från noll i varje projekt, skulle forskningen inte komma vidare. (Måste varje geograf fortfarande bevisa att jorden är rund?)"

3. Popova kritiserar den konforma vetenskapssynen inom genusforskningen, dominerad av postmodernism. Svaret: "Det stämmer inte generellt, inte heller i det urval av avhandlingar hon refererar. Det finns genusforskare av många olika epistemologiska övertygelser. Att hävda en strukturell könsmaktordning, vilket Popova tycks anse att alla genusforskare gör, är exempelvis inte ett postmodernistiskt argument."

4. Tänkvärt citat: "Den moderna vetenskapen med 'signalord' (om man vill kalla det så) som upplysning, utveckling och förnuft har alltid haft förändringsvisioner, vilket inte minst Auguste Comtes klassiska text Om positivismen tydliggör. Men de visionerna har oftast inte räknat med eller haft förändringar i genusförhållanden som mål, snarare tvärtom. Feminismen kan ses som en ideologi i bemärkelsen en fortsättning och vidgning av upplysningstidens strävan bort från sociala hierarkier."

5. Popova har inte förstått skillnaden mellan jämställdhet, genus och feminism. 

På det hela taget: Ett ganska anständigt svar. Särskilt förtjust är jag i punkt två ovan, där de helt ansluter sig till en kumulativ kunskapssyn. Kreativt också att beskriva feminismen som en logisk fortsättning av upplysningen.

MEN: Här finns inget om debatten kring vissa forskares ovilja att redovisa data och lämna ut material till andra forskare som vill granska detta. Det kommer säkert en annan gång.