Lars Leijonborg har flera vettiga poänger om invandring och företagande i sin Axessartikel. Ingen jag talat med hittills visste om följande:

Herbert Felix var en jude som undkom Förintelsen och startade tillverkning av grönsakskonserver i Eslöv.

Carlos Zoéga lärde sig kaffehantering i Brasilien, flyttade till Sverige på 1880-talet och öppnade en kaffehandel i Landskrona.

Nutida invandrarhistorier saknar tyvärr ofta det solsken som ryms ovan. I DN kan man läsa om en sociologiavhandling c-uppsats (av Petra Åkesson) om invandrare i Malmö som systematiskt rånar svenskar för att de är frustrerade över sitt utanförskap. Artikel avslutas med följande pratminus från författaren handledaren Malin Åkerström:

- [lösningen är] Arbete till alla. Bidrag och alla dessa kurser ökar bara förbittringen. För mycket välvilja blir till sist ett förtryck.
- Om det krävs en avreglering av arbetsmarknaden för att skapa fler jobb, så måste vi göra det.

Man ska dock vara skeptisk mot pratminus: Det sista här känns som ett typiskt journalistcitat (Malin fick sannolikt en explicit fråga om avreglerad arbetsmarknad och svarade något i stil med 'om det krävs, så...'). Uttalandet om bidrag och alla dessa kurser känns mer genuint.