Magnus Linton har skrivit i Arena om intellektuella som ogillar dans, sex och såpor. Kommenteras av Johan här.  Lintons förklaring är att "teve- och terapivågen lett till att ingen längre ser upp till en stiff akademiker som flyr så fort kroppar rör varandra". Den påminner om Nozicks tes om varför intellektuella ogillar kapitalismen: de tycker att marknadsvärdet på deras kunskaper är orättvist lågt.

Roligaste citat i Lintons artikel är dock följande beskrivning av samhällsdebatten just nu:

Den svårmodiga bildningselit som nu mår dåligt och överallt oroas över ”utvecklingen” har sina särdrag i alla läger: bland feminister går vreden ut över dagis, i högern över feminismen, hos vänstern över konsumismen och bland jästa liberaler har en desperat kulturell vall – den nya borgerligheten – snabbt börjat byggas i skydd mot pöbeln. 

Det är nog inte bara jag som tolkar det där sista som (ännu) en (omotiverad) släng mot Neo-gänget (vars site nu för övrigt är andraträff på google. Undrar om de kan gå om Neopets?)

Vidare: Vill man läsa mer om elit-läckan, är det nog denna post ("Söderqvists Kjöller-pudel") hos Oscar Swartz som gäller, eftersom den dessutom illustrerar hur lätt det är att bli läst även efter en DN-refusering. För bloggläsarna tillkommer då nöjet av att få läsa DNs refuseringsbrev.