Andres Lokko inledde ett underhållande samtal om bloggar och dagstidningar på publicistklubben med att konstatera att han är skiträdd för Internet: Där skriver folk bra texter om samma saker som han - utan att ta betalt.
Av övriga - Gabriel Byström (GP), Martin Jönsson, (SvD), Pontus Schultz (attention), Jonas Thente (DN-kultur), och Karin Olsson (fd Lundagård, numera Resumé) - var det bara Jonas som lät en smula defensiv.
Debatten om Internets effekt på dagstidningarna är gammal. Men det är nog först nu nätet är så spritt att något möjligen kommer att märkas. Tidningars distributionsmonopol på texter har luckrats upp. Som alltid när konkurrensen ökar, är det bättre att fokusera sina komparativa fördelar, än att låtsas som om inget hänt.
Vilka är då papperstidningens komparativa fördelar?
Till nackdelarna hör dock att papperstidningen aldrig uppdateras, fördröjningen (när texten når läsaren är den minst 8 timmar), och att den är usel som debattforum.
Framgångsrika papperstidningar kommer att utnyttja nätet mer än idag. Mervärde skapas genom att sålla, värdera och paketera: Utvalda bloggkommentarer från experter och eldsjälar blir intressantare läsning än en text producerad av någon fast anställd på 1 timme innan deadline.
Min gissning är att det snart blir vanligt med bloggcitat i pressklippsspalterna, där tidningarna vanligen citerar varandra - en logisk följd av att tidningskrönikan numera stundom är en bloggkrönika.
Nästa steg är förmodligen att kultur- och nöjesredaktioner upptäcker att man kan publicera recensioner från pålitliga bloggare utan annan betalning än den tydligt angivna källhänvisningen.
Därefter finns det risk för konflikt: Antingen kommer bloggaren i fråga att stämma tidningen om de inte betalar arvode enligt gängse normer för frilansare.
Alternativt kommer ett strejkhot från journalistfacket i protest mot konkurrensen från folk som skriver utan betalning.
Hursomhelst: Egenskapen att kunna förstå och värdera det hen läser på nätet, blir knappast mindre viktig hos journalister i framtiden - ett understatement föranlett av NMI:s avslöjande om Svenskan-journalisten som inte hajade att The Onion är en satirtidning.