Ranking av Almedalsdalstalen hittills

Igår talade Lars Ohly i Almedalen. Sett som retorisk övning för att elda upp de egna, lyckades han bra. Men hans åhörare var färre än vid tidigare talare, och sakligt sett var talet ett haveri av tokigheter om hur ekonomin fungerar.

Min personliga ranking av talen hittills blir som följer: 

1. Reinfeldt. Ganska laddad, inget som var helt uppåt väggarna, inte helt ointressant.

2. Persson. Flummigt värre, men inga sakfel och även en trött Persson är en anständig talare.

3. Wetterstrand följd av Eriksson. Båda var okej, varken mer eller mindre, men wetterstrand är den bättre av de två.

4. Hägglund. Tråkig till tusen. Betydligt roligare är han med färre åhörare.

5. Ohly. (se ovan)

Comments

[Johan Richter]

En grej som jag är förvånad över är att läroböcker i nationalekonomi inte tar upp och bemöter alternativa uppfattningar om hur ekonomin fungerar, t ex marxismen.

Om man vill utbilda studenterna så att de kan delta i den offentliga debatten bör de ha hört argumenten som marxister och andra har. Att bemöta deras argument kan även öka ens förståelse för vad den neoklassiska teorin säger.

P.S. Jag kan väl nämna att jag har tidgare skrivit här under bara namnet johan.

[apa tycka, apa skriva]

> Om man vill utbilda studenterna så att de kan
> delta i den offentliga debatten

Det är nog helt enkelt inte de flesta nationalekonomiböckers syfte, utan de vill nog bara förklara hur eknomi fungerar. Så på samma sätt som (seriösa) biologiböcker inte tar upp kreationism så tar nationalekonomiböcker inte upp marxism.

[Johan Richter]

Jag har visserligen sett (seriösa) biologiläroböcker som bemöter kreationismen.

Dessutom är det ju faktiskt en del av uppgiften från staten till forskarna att presentera sina rön för allmämheten.

Det kan ju verkligen behövas med tanke på att vi har en arbetsmarknadsminister som menar att sänkta löner skulle leda till högre arbetslöshet eftersom ingen skulle ha råd att köpa varorna som produceras.

[Dennis]

En anledning till att det inte tas upp i läroböckerna är att det inte efterfrågas. På de lägre nivåerna i alla fall. Jag vet inte hur det ser ut på andra håll, men i Linköping är det ganska få föreläsningar och det finns viktigare saker att ta upp. Däremot finns det på d-nivån en 5-poängskurs i doktrinhistoria där marxismen avhandlas under 1 eller 2 föreläsningar.

[Johan Richter]

Ett ytterligare skäl att ta upp marxismen i läroböckerna är att att den har betydligt större akademiskt stöd än vad kreationismen har. Inom socilogi, genusvetenskap, litteraturvetenskap mm lever fortfarande marxistiska perspektiv kvar.

[Lennart Regebro]

Äh, vadå, Marxismen tas ju upp när man läser religionshistoria, det räcker väl? Det är ju där den hör hemma. ;-)

(Jo, jag håller med, det vore bra om fler ekonomer är medvetna om och kan bemöta Marxisternas argument. Dessutom tycker jag att historik är ett bra sätt att lära sig komplexa teorier. Genom att gå igenom historiska teorier så får man göra samma misstag som dom gjorde, så att säga).