Har Sverige hög tillväxt och vems förtjänst är det i såfall?
8 aug 2006, kl 22:30 | Samhälle och politik 
Konjunkturmässigt är den svenska ekonomin på väg uppåt: 4.8% tillväxt jämfört med första halvåret 2005, enligt SCB (varifrån bilden intill hämtats).
Tillväxt gynnar sittande regeringar. Så vad ska högern ta sig till?
En variant är att börja mäta BNP nominellt (!), i löpande priser - som man försökte förra året. Men den finten klarade Jens Henriksson från finansdepartementet av att genomskåda. Skicklig kille. Enligt Svenska dagbladet blev det till och med lite pinsamt.
En annan strategi står Expressens ledarsida för: tillväxten är regeringen Bildts förtjänst, heter det där.
Ekonomer brukar säga att det tar tio år innan strukturella reformer får brett genomslag i ekonomin. [...] De flesta av de viktigaste reformerna kom till under Bildt-regeringen [...] Intressant nog var det socialdemokratiska partiet inte drivande i en enda av dessa reformer.
Expressens strategi förefaller snäppet rimligare. Fast jag inte vet vilka ekonomer som "brukar säga" att strukturella reformer tar just 10 år för att verka.
Dessutom är Expressens släng mot socialdemokraterna lite väl enkel. Ser man till socialdemokraternas handlande, är det nämligen uppenbart att de har ett finger med i syltburken.
Socialdemokraterna må ha slarvat lite med den demokratiska förankringen och opinionsbildningen, men de fixade ändå kreditavregleringen, skattereformen, lämnade in EU-ansökan och såg till så att de flesta av regeringen Bildts avregleringar och utförsäljningar var färdigutredda när de borgerliga tog över.
Och detta är bara några exempel. Det mesta finns föredömligt dokumenterat i rapporten "Reformerna som förändrade Sverige" som Dennis skrivit på uppdrag av Ratio.
Räkna inte med att denna verklighetsbild kommer att dominera valrörelsen: De borgerliga vill inte bidra till bilden av att det går bra för Sverige. Och socialdemokraterna vill knappast erkänna att orsaken till att det går bra, är att de tvärtemot sin retorik fört en politik som bygger på marknadsekonomi och avregleringar.
Det är synd, för på flera områden skulle Sverige behöva ytterligare några doser av just marknadsekonomi och avregleringar. Men det tar nog ett bra tag innan ord som marknadshyror och jämviktslöner ens förekommer i den politiska debatten...
Andra bloggar om: tillväxt, svensk ekonomi, socialdemokraterna, marknadshyror
Reader Comments (11)
Har hr Bergh kanske något upplysande att bidra med?
1) Det svenska kronan är enligt objektiva kriterier (!) undervärderad med 20-30%. Detta gynnar en exportbaserad tillväxt. (Dagens Industris ledarsida)
2) Genom generösa bidrag ger man starkare köpkraft åt breda folklager. Detta skulle gynna tillväxten. (vanligt sosse-argument).
Personligen tror jag Patrick är inne på ett klokt spår. I dagsläget NETTO-lånar svenska folket en halv miljard kronor per dygn. Det vore konstigt om inte det gav effekter på konsumtionen.
Vidare tror jag att räntans fördröjningseffekt kan spela in, dvs att även om räntan stigit något på sistonde så sjunker ändå den genomsnittliga räntekostnaden hela tiden då folk löpande blir av med gamla lån som var bundna till en sugig ränta.
:arvid
BNP är summan av privat och offentlig konsumtion, investeringar/lagerförändringar, samt netteot av export och import. Om konsumtionen (privat eller offentlig) är lånefinansierad, omvandlas investeringar till konsumtion, och BNP i framtiden blir lägre än eljset.
Hushållens sparande var negativt på slutet av 80-talet, men den politik som skapade detta osunda beteende har nu rättats till:
Riksbanken 1997 (http://www.riksbank.se/templates/speech.aspx?id=1714 )
"Hushållens sparkvot har sannolikt ökat varaktigt under 1990-talet beroende på ett antal strukturella reformer i ekonomin (nedskärningar i transfereringssystemet, skattereformen mm). [...] Det förefaller därmed osannolikt att hushållens sparkvot i ett långsiktigt perspektiv skulle falla tillbaka till de historiska, låga nivåerna på 1980-talet."
Sedan 1999 har sparandet ökat ytterligare, se diagram 2 här: http://www.scb.se/templates/pressinfo____164136.asp
Den mest aktuella siffran jag hittar på den totala offentliga sektorns finansiella sparande är från 2004, då var även detta positivt, se http://www.regeringen.se/sb/d/6222/a/55705;jsessionid=aswzOL6rWf8f (skrolla ner en smula)
Ett tänkbart krux är såklart att mycket av hushållens sparande är i bostäder, och om man tror att bostadspriserna är en bubbla, kan detta tyda på kommande problem.
Arvid har dock helt rätt om hushållens räntebetalningar, se http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2006/7/6/scb-om-sveriges-ekonomi-skuldsttning-tillvxt-och-arbetslshet.html
"Skandiabankens chefekonom har studerat tillväxten under perioden 1970- 2004 och funnit att tillväxten var mer 40% högre under valår än vad den varit under mellanvalsåren. Tittar man på den privata konsumtionen är skillnaden ännu större: den är dubbelt så hög under valår än under icke-valår.
Anledningen är att regeringen brukar stimulera inkomsterna med valfläsk så att människor upplever att de har det gott ställt. När valet sedan är över återgår så klart allting till det normala igen."
Det låter intuitivt troligt. Är det sant, falskt eller något annat?
Apa: Det kan säkert stämma. Det empiriska stödet vid länderjämförelser för dylika politiskt betingade konjunkturcykler är dock förvånansvärt skakigt, enligt min ganska skrala bild av litteraturen (någon annan kanske kan den bättre?)
En seriös studie måste dock korrigera för annat som påverkar konjunkturen, och det tror jag inte "skandianissen" har gjort.
Se även Martin Paldams översiktskapitel i denna bok:
http://www.cambridge.org/uk/catalogue/catalogue.asp?isbn=0521556546
REGULARITY 2: There is no significant pre-electoral increase in aggregate economic activity prior to elections in either the U.S. or the OECD countries."