På konferens med American Economic Association. Efter första dagens sessioner, kan konstateras att fältet 'behavioral economics' (b.e.) tycks fortsätta växa och väcka intresse. Bland annat hölls en session kallad 'behavioral welfare economics' som syftade till att modifiera den vanliga välfärdsteorin med insikter från b.e.
Mot b.e. kan dock en rad invändningar göras:
- För det första är namnet bisarrt. 'Behavioral economics' antyder att "vanlig nationalekonomi" inte handlar om hur människor beter sig. Men konsekvenser av, motiv för och modeller av mänskligt beteende är vad ekonomer pysslat med långt innan detta nya fält blev poppis.
- För det andra är fältet nästan helt ateoretiskt. Det experimenteras hej vilt, människors beteende dokumenteras i detalj, och i slutet av pappret spekuleras ofta synnerligen friskt i tänkbara förklaringar till att folk inte beter sig exakt som standardmodellerna säger.
- För det tredje: Efter som fältet är nästan helt ateoretiskt, är det ont om entydiga insikter som kan tillämpas på andra subdiscipliner. Var och en har såklart sin egen idé om hur den traditionella välfärdsekonomin måste förändras pga b.e.
Trots dessa invändningar, råder det ingen tvekan om att b.e. är framtiden för nationalekonomin, oavsett vad man tycker om det. Punkterna ovan är sannolikt bara barnsjukdomar som väntar på att bli åtgärdade.
Article originally appeared on (http://andreasbergh.se/).
See website for complete article licensing information.