Mer från Rodriks bok (även läsbart här): Kan äganderätter existera utan en fungerande statsmakt?
Rodrik jämför Ryssland och Kina på 90-talet, och konstaterar att på pappret hade Ryssland ekonomiskt överlägsna instiututioner:In Russia, an investor has in principle the full protection of a private property-rights regime enforced by an independent judiciary. In China, there is no such protection, because private property was not legally recognized until recently, and the court system is not independent.
Trots detta föredrog internationella investerare i regel Kina framför Ryssland. Varför?
Rodriks förklaring:
The largest boom in "private" investment in China took place (at least until the mid-1990s) in township and village enterprises (TVEs). These were firms in which local governments typically held ownership. [...] Private entrepreneurs felt secure not because the government was prevented from expropriating them, but because, sharing in the profits, it had no interest in expropriating them.Resonemanget påminner - intressant nog - om Sverige på 1800-talet, då vi fick äganderätter när staten avvittrade skogsmark till utländska entreprenörer - och på så sätt fick vinster från skogsbruket att beskatta (allt beskrivet av Jan Jörnmark i den fascinerande boken Skogen, staten och kapitalisterna).