En nyfiken läsare fick mig att snoka upp Bourguignon & Morrisson (1999) (pdf) som bland annat estimerar rubricerade storheter under den imponerande tidsperioden 1820-1992.
Medelinkomsten i hela världen var 5000 dollar 1992 (ppp, 1990-års värde). Ojämlikheten har ökat under tidsperioden, och andelen absolut fattiga har minskat (kurvan i diagrammet nedan visar 1$-gränsen, men utvecklingen för 2$-gränsen är snarlik).

Några kompletteringar på basis av senare data (1992 börjar ju bli ett tag sedan):

1. Som synes planar Gini-ojämlikheten ut, och jag har sett nya studier som funnit en svagt minskande global ojämlikhet - men den trenden är dock svag och det hänger helt på typen av köpkraftskorrigering. Klart är dock att klyftorna inte ökar i galopperande takt.

2. Att andelen i absolut fattigdom minskar är kanske inte särskilt förvånande, men redan i B&M-pappret syns att antalet personer i absolut fattigdom slutat öka.