- Berghs Betraktelser

Joel Malmqvist är ofta rolig att läsa. Här konstaterar han exempelvis att Karlstad kommun betalar sopranen Carreras 750 000 kr för en konsert i höst. Syfte: "att sätta Karlstad på kartan". Joel menar att liknande slöseri sker i Stockholm i form av att allmännyttans lägenheter ombildas till bostadsrätter som säljs under marknadspris. Stämmer det?

Carrera kräver alltså 750 000 för att ge en konsert i Karlstad. Det faktum att någon konsert inte hållits tidigare betyder att människors samlade betalningsvilja understiger 750 000. När kommunen likväl betalar denna summa med skattemedel uppstår en samhällsekonomisk förlust.

I fallet med de nybildade bostadsrätterna är situationen annorlunda. Kommunen säljer en fastighet, och de första bostadsrättsinnehavarna får i regel köpa till ett pris som understiger marknadspris på bostadsrättsmarknaden. Skillnaden beror på att bostadsrätter marknadsprissätts, vilket inte gäller för hyreskontrakt. När Joel här talar om slöseri menar han att kommunen kunde fått in mer pengar. Även om så är fallet, är detta inget samhällsekonomiskt slöseri, utan en fråga om fördelning mellan kommunen och de första säljarna.

Joel går vidare och hävdar att utförsäljningarna är ett slags Gerrymandering:

Genom att rensa Stockholms innerstad på hyresrätter vill Kristina Axén Olin och alliansstyret garantera framtida valsegrar. De som bor i hyresrätter röstar statistiskt sett mer vänster än bostadsrättsinnehavarna och genom försäljningen koncentreras de mer välbeställda i Stockholm medan de som köpts ut får söka lyckan i kranskommunerna

Två faktorer talar för att Joel har rätt: Selektionseffekten (de som köper nybildade bostadsrätter är mer borgerliga än de som flyttar in i hyresrätter) och inkomsteffekten (folk blir rikare av att plötsligt äga och ev sälja en bostadsrätt vilket också ökar sannolikheten att rösta borgerligt).

Därmed inte sagt att detta är syftet med politiken, men det är en bieffekt som sannolikt inte bekymrar de borgerliga särskilt mycket.