Den visar jobbskatteavdragets effekter på fördelningen av disponibla inkomster. Som synes är det inte de rikaste eller fattigaste som gynnas mest, det är den övre medelklassen: decil 7 och 8. Åtminstone sålänge man bara räknar på de statiska effekterna, dvs med bibehållet arbetsutbud.
De grå staplarna visar ett försök att beakta arbetsutbudseffekterna, vilket är svårt. Som synes räknar finansdepartementet med en kraftig effekt i decil ett. Om detta är korrekt ändras den fördelningsmässiga profilen drastiskt.
Är beräkningarna önsketänkande från regeringens sida? Förmodligen inte: liknande reformer i USA och England har haft ganska stor effekt på låginkomsttagares arbetsutbud.
En stor ökning av disponibel inkomst behöver emellertid inte betyda en stor välfärdsökning när värdet av fritid också beaktats.
Här kommer tenta/uppsats/avhandlingsfrågan: Vilken decil vinner mest i nyttotermer efter att arbetsutbudseffekter beaktats? (överkurs: beakta ändrade relativpriser i allmän jämvikt!)