Hur går man metodmässigt tillväga för att forska om plånboksröstning? Hur vet Elinder, Jordahl och Poutvara att maxtaxan gav det röda blocket ytterligare 1.5 procentenheter i 1998-års val?
Som alltid ska ekonometriska resultat tolkas försiktigt. Problemet är att massor av saker påverkar folks röstbeteende, och stödet för olika partier varierar kraftigt över tiden. Så hur veta vad som beror på just maxtaxan?
Författarna har hittat en ganska fiffig strategi för att identifiera effekten av maxtaxan: Knepet är att stödet för s+v bland föräldrar med barn brukar variera snarlikt oavsett barnens ålder. Maxtaxan påverkar dock bara föräldrar med barn i förskoleålder.
Om det förekommer plånboksröstning bör det alltså synas som att föräldrar med små barn plötligt reagerar annorlunda än föräldrar med äldre barn. Detta är precis vad författarna hittar:
Vad kan då sägas om statsvetarens Henrik Oscarssons invändningar?
Under vissa exceptionella omständigheter kan plånboksfrågor få större effekter i val. Så var det just med maxtaxan, säger han, som var ett konkret löfte från socialdemokraterna. Det handlade om stora belopp riktade till en specifik grupp, nämligen småbarnsföräldrarna.
– Socialdemokraterna lyckades stoppa en ström av väljare som var på väg att lämna partiet för vänsterpartiet. På det hela taget spelar plånboksfrågor väldigt liten roll i jämförelse med ideologi, partiidentifikation och sakfrågeröstning.
Notera för det första att Oscarsson inte bestrider att maxtaxan fick den påstådda effekten.
Notera för det andra att han uppenbarligen missat en detalj: Han påstår att s med maxtaxan lyckades stoppa en väljarflykt till vänsterpartiet. Det kanske stämmer, men variabeln i studien är stödet för blocket s+v. Det var detta stöd som ökade med 80 600 röster pga maxtaxan - till en kostnad av cirka 150 000 kronor per röst under hela mandatperioden.
Notera för det tredje att Oscarssons motförklaring inte heller strider mot idén om plånboksröstning:
– Väljarnas bedömning av den nationella ekonominspelar mycket större roll än den egna plånboken.
Det är naturligtvis svårt att jämföra storleken på effekter av landets och den egna ekonomin.
Konsensus tycks för tillfället vara att både landets och den egna ekonomin spelar roll för hur folk röstar - eller?