"Å andra sidan har vi ju i Sverige haft SBAB, som väl gjort något liknande här. Det borde någon titta närmare på."
Ungefär så har jag sagt flera gånger när jag tvingats kommentera den amerikanska bolånekrisen. Och mycket riktigt: Nu har Per Nilsson för Timbros räkning gjort just detta, i rapporten "SBAB, ett svenskt Freddie Mac?".
Tesen är att SBAB med staten i ryggen bidragit till att höja bostadspriserna, och visst har de stundom agerat anmärkningsvärt (bild ur rapporten):;)
Figuren ovan belägger dock knappast ett orsakssamband. Och Nilssons rapport innehåller knappt 4 sidor text, så jag tror inte ämnet härmed är uttömt.
Huvudtesen är att "när lånekraven har blivit mindre strikta har bostadspriserna ökat." (sid 5) Utan tvekan är det så. Men hur mycket av prisökningarna beror på SBABs agerande? En betydligt svårare fråga.
Nilsson hänvisar till en rapport från Riksbanken (Selin och Walentin, 2008), vari konstateras följande:
en plötslig förändring av räntan får en 50 procent starkare effekt på hushållens totala
konsumtion när kontantinsatskravet sjunker från 15 till 5 procent. Effekten på BNP
förstärks också märkbart, medan effekten på infationen är nästan oförändrad.
Vi vet alltså inte hur mycket SBABs frikostiga utlåning gjort för bopriserna, men vi vet att räntehöjningar slår betydligt hårdare mot hushållens konsumtion när de fått belåna sin bostad till 95 procent jämfört med 85 procent.
SBAB skulle alltså kunna försvara sig med att de bidragit till att göra Riksbankens räntevapen mer effektivt!
i? Andra bloggar om: SBAB, Timbro, bostadspriser, Riksbanken, Fannie Mae, Ekonomi