Kan svenskarnas preferens för autonomi och naturen förklara höga skatter och kort arbetstid?
Årsarbetstid per sysselsatt år 2006 enligt OECD:
- Sverige:1562 timmar
- USA: 1794 timmar
Är skillnaden problematisk? Det beror på om den beror på preferensskillnader eller ej. Om det helt enkelt är så att Svenskar är mer förtjusta i fritid än i materiell konsumtion är saken biff.
Många menar dock att skillnaden snarare beror på att skatter i Sverige gör arbete olönsamt. Hur ska vi utröna vilken förklaring som håller? Det är inte helt enkelt.
Många skulle nog peka på det faktum att arbetstiden generellt sett verkar vara längre i länder med låga skatter, men inte ens detta är en säker förklaring: Det kan ju vara så att folk med preferenser för fritid också föredrar större offentlig sektor.
En preferens för frihet, fritid och oberoende.
I Sverige har arbetstiden kortats genom allt längre semester successivt under 1900-talet, oftast på krav från arbetarrörelsen. Samtidigt har skatterna höjts.
Utvecklingen av svensk
lagstadgad ledighet:
- 1938: Två veckors semester
- 1946: Tre veckor för ungdomar under 18
- 1951: Tre veckor för alla
- 1963: Fyra veckors semester
- 1978: Fem veckors semester
I boken "
Är svensken människa?" (
Berggren & Trägårdh, 2006) antyds en sådan preferensbaserad förklaring till både höga skatter och kort arbetstid:
Svensken tycker om att vara oberoende och att vara vid havet eller skogen.
Med tanke på att vi har ganska gott om bådadera behöver man inte arbeta särskilt mycket för att ha råd till ett litet hus någonstans i naturen. Där kan man sitta på en sten, lyssna på Radio och dricka kaffe.
Den offentliga sektorn gör oss mindre beroende av andra människor, och priset i form av höga skatter verkar de flesta trots allt vara villiga att betala.
Article originally appeared on (http://andreasbergh.se/).
See website for complete article licensing information.