att tolka ekonometriska resultat om rättssystemets betydelse
31 jul 2008, kl 9:11
bergh in Lite väl akademiskt
I senaste Journal of Economic Literature, finns en bra artikel som sammanfattar resultaten och kritiken kring hur "Legal origin" påverkar ekonomiska utfall.
La Porta, Rafael, Florencio Lopez-de-Silanes, och Andrei Shleifer. 2008. "The Economic Consequences of Legal Origins." Journal of Economic Literature 46:285-285.
Tesen är att den engelska common law traditionen är lite mindre formalistisk och mer inriktad på "dispute-solving", än den franska civil law som är mer "policy-implementing".

Eftersom de två traditionerna spritts genom ffa kolonisering till andra länder, finns en exogen variation som kan användas när de två systemen jämförs.

Ett av många sätt att kvantifiera systemen är att räkna antalet steg som krävs för att lagligt få öppna en liten näringsverksamhet. Krävs det många steg fungerar detta som inträdesbarriär, med korruption och större svart sektor som resultat, vilket även stämmer empiriskt.

Men när de ska beskriva hur stora dessa effekter är, får vi läsa följande:
According to the estimated coefficients in panel B, a  two-standard deviation  increase in the (log) number of steps to open a new business is associated with a 0.71 worsening of  the  corruption  index  and  a  14  percentage  point  rise  in  employment  in  the  unofficial  economy.
Om någon till äventyrs har en känsla för vad två standardavvikelsers ökning i logaritmen (!) av antalet steg som krävs för att öppna en näringsverksamhet, måste man likväl veta vad 0.71 korruptionsindexenheter innebär.

Vore inte en bättre praxis att sätta saker i relation till någorlunda kända länder?

Exempel: I Australien och Canada krävs 2 steg, i Sverige 4 (och i Dominikanska Republiken 21) steg för näringsverksamheten i fråga. Säg att Sverige reformerar sig till Australiens nivå. Det skulle sänka korruptionen med X, vilket motsvarar skillnaden i korruptionsgrad mellan [två någorlunda kända länder här]

Vad säger ni som manglar stata dagarna i ända - är jag bara trög och lat?
Article originally appeared on (http://andreasbergh.se/).
See website for complete article licensing information.