- Berghs Betraktelser

Sveriges Radio rapporterar med jämna mellanrum om JAK-banken, och det finns ingen hejd på dårfinkerierna. Banken beskrivs så här:

SR P4 Örebro: (27 juni)

"Hos JAK-banken får man lån utan att behöva betala ränta."

SR P4 Dalarna, 19 sept

"Helt gratis är det inte låna pengar. En administrationsavgift tas ut av JAK-banken." [som vore detta enda kostnaden...]

Orsa kommun hakar på trenden

Kommunen är eko-kommun och är den första kommunen som sparar pengar i JAK-banken.

Men Boden är inte långt efter: I SR P4 Norrbotten, 2 oktober 2007 berättas att kommunen har svårt att övertyga sina företagare om att lån i JAK-banken är en bra idé:

Erbjudandet går ut på att ge räntefria lån i JAK-banken till de företagare som behöver ett likviditetstillskott för att utvecklas. [...] Kommunens ekonomichef Tomas Pellikkä tror att företagarna inte har upptäckt den här möjligheten än.

På slutet ges ekonomichef Pellikkä utrymme att fundera fritt:

Det enda vi förlorar är räntorna på insatta pengar. Och JAK-banken vinner på samarbetet.
- De tar ju en avgift för administrationen. Och förmodligen finns det nån liten förtjänst de måste göra, för de kan ju inte göra nollresultat, säger Tomas Pellikkä.

Vad är då haken med JAK? Numera måste ju banker ange effektiv ränta, och det gör även JAK-banken. Runt 2,4 procent.

Billigt? Mja, den stora kostnaden med JAK-banken är inte deras avgifter, utan alternativkostnaden för det kapital du binder i det så kallade "eftersparandet" - pengar du måste spara utan ränta i JAK-banken för att få låna där.

De pengarna skulle du kunna sätta in någon annanstans och få ränta. Enligt Wikipedia bemöter JAK detta argument så här:

JAK:s svar på detta är att lagen inte föreskriver någon sådan redovisning, samt att denna alternativkostnad inte går att entydigt beräknas.

Det stämmer bra med vad man får upp om man är djärv nog att söka på "Effektiv ränta" på www.jak.se:

DN hade den 14 oktober en artikel om JAK-lån. I artikeln har man beräknat en ”alternativ sparränta”. Där inkluderar man, som en kostnad, den ränta DN tror att du skulle ha kommit att få under de kommande 10 – 30 åren om du hade lånat och samtidigt sparat i en alternativ bank istället för att ta ett sparlån på JAK. Frågan är - hur de kan veta vilka banker jag kan tänka mig och vilken ränta jag skulle ha kommit att få där?

Motfrågan till JAK är uppenbar: Hur kan de veta att de pengar man sparar där annars skulle sparats i madrassen till 0 procents ränta?

Mer för den hugade: Interest-free Lending from JAK in Sweden, Stefan Yard, Forum Financier/Revue Bancaire et Financière, Vol. 5, pp 319-325. 2002 (ej på nätet vad jag kan se)

i? Andra bloggar om: JAK-banken, ränta, räntefritt, skojeri