På Terra Scaniae (region Skånes webplats med skolinfo) berättas följande:
Till Svaneholms gods, beläget i södra Skåne, hörde hela Skurups socken med de fyra byarna Skurup, Sandåkra, Hylteberga och Saritslöv. Macklean, som var mycket väl insatt i tidens moderna jordbruksmetoder lät som ensam ägare i sin stora socken genomföra ett radikalt enskifte i byarna. Ungefär sjuttio gårdar fick därmed sin odlingsmark samlad i ett skifte, där varje gård fick ca 20 hektar åker och 5 hektar äng. Byarna tömdes på hus, och i stället byggdes nya trelängade hus som placerades mitt i skiftena – som ofta var kvadratiska till formen.
[...] Förutom genomförandet av enskiftet införde Macklean nya växtföljder, och dessutom upphörde böndernas skyldighet att göra dagsverken. I stället infördes en arrendeavgift. Bönderna, som till att börja med inte alls uppskattade Mackleans nymodigheter, protesterade. Nästan hälften av bönderna vägrade flytta ut till de nya gårdarna och lämnade i stället godset.
Men efter en period med ekonomiska svårigheter gav reformerna resultat. Jordbrukens produktivitet ökade avsevärt, och såväl Macklean som bönderna tjänade på förändringarna. Det dröjde inte länge förrän Svaneholms gods sågs som ett mönsterjordbruk. Rutger Mackleans reformer fick stor betydelse för jordbruket i hela Sverige. De blev utgångspunkten för beslutet om nästa skifte, det så kallade enskiftet.
I dessa rader - och i specialinformationen om Friherren Rutger Macklean - finns mängder av lärdomar för oss som funderar på institutionel förändring:
- Macklean var en enskild institutionell entreprenör, som fick sin inspiration från England.
- Reformen innehöll ett betydande mått av resursjämlikhet (70 gårdar fick 20 hektar åker och 5 hektar äng var)
- Reformen var kortsiktigt kostsam men blev på lång sikt till en Pareto-förbättring ("såväl Macklean som bönderna tjänade på förändringarna")
- Produktivitetsförbättringen kom till stånd bland annat genom en incitamentsförändring (arrendeavgift ersatte dagsverken)
- När Macklean provat i liten skala såg man att reformen fungerade och den spreds till resten av Sverige (enskiftet i Skåne 1803 och laga skifte 1827)
Till läsare med specialkunskaper i frågan:
Finns det invändningar mot mina tolkningar i punkterna ovan? Vet någon om det skrivits på engelska om de svenska skiftesreformerna?
Kvadratisk jordbruksmark.