Kika på konjunkturinstitutets "Barometerindikator", som är tänkt att sammanfatta stämningsläget i den svenska ekonomin. Den såg i december ut så här:
Indikatorn är på all time low sedan starten 1996. Givet vad vi vet om konjunkturer, skulle du gissa att kurvan fortsätter neråt eller vänder uppåt när som helst?
Några sakliga skäl till att tro det senare: Lägre ränta, högre lön, lägre skatt, lägre elpris.
Lite mer subjektiva skäl: Kvällstidningarnas löpsedlar handlar nu inte bara om varsel, utan också om "rekordlönen" (den som utbetalades 25 januari).
DI.se innehåller numera inte bara de sedvanliga varselnyheterna, utan även:
- Glädjesiffror från USA (bostadsförsäljning +6,5% mot förväntade -2%)
- Getinges resultat bättre än väntat
- Flera positiva nyheter om Ericsson (tar över Nokias plats i rekommenderad portfölj, stor 3g-order från Kina, Svanberg sitter med trumf på hand)
- Miljardär ser klimatmöjligheter i krisen
Alla punkter ovan kom idag. Man behöver inte leta länge i arkivet för att hitta nyheter som "ökad optimism bland förvaltare"
Intressant nog kan man också läsa följande:
Regeringen avser i år genomföra fler åtgärder för att möta konjunkturförsämringen. Bland annat väntas åtgärder för kommunsektorn. Vid vårpropositionen kommer regeringen att återkomma till denna fråga.
Nästa konjunkturbarometer publiceras den 31 mars kl. 9.00. Det är inte otroligt att vi redan då ser flera tecken på vändning. Om regeringen då tar i för mycket i vårproppen, riskerar återhämtningen slå över i överhettning.
Gissning: regeringen vet detta. Om konjunkturen vänder snabbt, kommer konjunkturåtgärderna för kommunsektorn att döpas om till "långsiktiga välfärdssatsningar". Ungefär som när man i höstas lanserade sedan länge planerade skattesänkningar som stimulanspolitik.
På det hela taget är nog detta ett ganska smart sätt att förena behovet av att sända politiska signaler om handlingskraft med behovet av att inte förvärra konjunktursvängningarna ytterligare.
bergh