I augusti i år publicerades i Läkartidningen en artikel av Carl-Henrik Nordström, som ger en svidande kritik av diverse omständigheter kring Henrietta Nittbys avhandling "Effects of mobile phone radiation upon the mammalian brain" (länk). Avhandlingen gav rubriker som
Mobilens strålning försämrar minnet [sydsvenskan]
så det finns goda skäl att ta både avhandlingen och kritiken på allvar. Det uppmärksammade resultatet kommer av en studie på råttor [citat ur Nordströms artikel]:
experimentgrupperna utsattes en gång per vecka under 55 veckor för en 2 timmar lång exponering för en högre respektive en lägre dos mikrovågsstrålning. [...] kontrollgruppen blev inte exponerade [...] Minnesförmågan bedömdes utifrån hur länge och på vilket sätt djuren betraktade två typer av föremål [klotsar] placerade i olika geometriska formationer.
Nordströms tyngsta invändningar:
- Det är välkänt att råttor av den här typen får kraftigt nedsatt syn vid 12 månaders ålder. Råttorna i försöket var minst 18 månader. "Även för en lekman torde det stå klart att det är meningslöst att försöka utvärdera den visuella minnesförmågan hos synskadade eller i det närmaste blinda råttor."
- "Den i arbetet presenterade signifikanta nedsättningen av minnesförmågan efter mikrovågsexponering erhölls genom att man bortsåg från resultaten i den ena kontrollgruppen. Dessa kontrolldjur hade vid testningen den klart sämsta minnesförmågan."
- Disputationen avbröts i förtid, dvs innan alla frågor fått ställas.
Punkt ett har lett till en vetenskaplig dispyt som kan avnjutas i tidskriften Bioelectromagnetics. Dispyten mynnar ut i följande festliga citat från Nittby et al:
Nowhere in our paper do we state that we were testing visual memory! [Bioelectromagnetics 29:219-232, 2008].
Försvaret är att alla råttor hade lika dålig syn, och minnet som testades var inte nödvändigtvis visuellt. Råttor kan alltså komma ihåg (och glömma bort) klotsar på basis av något annat, deras doft kanske? Detta utvecklas inte närmare.
Det som talar för att Nordströms invänding har åtminstone viss substans, är de formuleringar som finns i faktarutan till Sydsvenskans artikel, som bygger på en intervju med Nittby:
Råttornas korttidsminne testas med olika klossar.
Klossar de har sett förut blandas med andra klossar. [min kursivering]
När råttorna intresserar sig för de första klossarna tolkas det som om de minns dessa.
En kontroll med journalisten Marianne Hedenbro bekräftar att Sydsvenskan har som praxis att låta forskaren läsa och godkänna dylika texter innan publicering. Så nog har resultaten åtminstone tidigare presenterats som vore det ett test av visuellt minne hos råttor.
Intressant är dock att Nordström i sin vetenskapliga artikel inte tar upp den försvunna kontrollgruppen, som enligt hans artikel i Läkartidningen hade sämst minne av alla. Intressant är också att experimenten genomfördes av två laboratorieassistenter och en kinesisk gästforskare innan Nittby antogs som doktorand.
The bottom line: Det är nog fortfarande inte bevisat att mobilstrålning försämrar minnet. Inte ens hos råttor.
