Om Afrikafonder och etik.
PPM har
två fonder med Afrika i namnet. Ingen av dessa har s k "miljö-/etisk märkning".
Här beskriver HQ sin Afrikafond som förvaltas av
Fredrik Colliander. Tonen är intressant;fonden vädjar nästan enbart till egenintresset, och många formuleringar skrämmer snarast bort världförbättrare:
"Folkvalda regeringar har på senare år stramat åt statsbudgeten och fått kontroll över både inflation och skuldbörda." [...] Fonden passar dig som:
+ tror på god framtida ekonomisk utveckling i Afrika och vill ta del av de eventuella framgångarna,
+ har en långsiktig sparhorisont, minst fem år,
+ vill bredda ditt sparande från enbart etablerade marknader till
marknader som är under utveckling, och
+ är villig att till viss del ta högre risk i utbyte mot eventuell högre avkastning.
(de tänkte inte på att någon med sitt sparande skulle vilja
bidra till en god framtida ekonomisk utveckling i Afrika?)
Så vad exakt finns i en Afrikafond? En hel del mobiltelefoni, ganska mycket metallgruvor - samt
Massmart:
a managed portfolio of nine wholesale and retail chains, each focused on high-volume, low-margin, low-cost distribution of mainly branded consumer goods for cash, in 14 countries in sub-Saharan Africa through four divisions comprising 256 stores.
Lågprisvaruhus i Afrika söder om Sahara alltså. Förutom att idén i sig verkar vettig, tycks Massmart minst sagt måna om sin etiska profil, bl a i HIV-frågan:
A key staff health initiative therefore includes the implementation of a comprehensive HIV/Aids programme that includes the provision of free anti-retrovirals to our permanent staff and their spouses.
Den stora frågan: Varför anses inte HQ Afrikafond etisk, medan exempelvis Folksam LO Sverige (största innehav: Nordea, H&M samt TeliaSonera) har "Miljö-/etisk märkning"?
Article originally appeared on (http://andreasbergh.se/).
See website for complete article licensing information.