Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Pensioner i nöd och lust... | Main | "på Sida lärde jag mig allt jag behövde kunna för det nya jobbet." »
måndag
feb022009

Rätt och fel om Fokus artikel "skattesänkarna"

Fokus har gjort en stor poäng av att de borgerliga och socialdemokraterna under 10 år fört en snarlik skattepolitik.

Alliansens jobbskatteavdrag är exempelvis snarlikt den kompensation för egenavgifterna som Göran Persson införde runt 2000. Båda uteslöt exempelvis pensionärer från skattesänkningen. (Det är dock bara den ena som kallats 'pensionärsskatt' av socialdemokratiska valstrateger...)

Fokus sammanfattar:
Skillnaden är inte alls så stor som regering och oppositiongör gällande i den politiska debatten. Verklighet och retorikstämmer inte överens.
Korrekt såklart. Dock kan jag inte förstå hur de kommer fram till påståendet:
På tio år har en tredjedel av skatten försvunnit för låg- och medelinkomsttagare
Min gissning är att de glömt bort arbetsgivaravgifterna, annars kan detta inte rimligen stämma. Är det så, torde nog en sjundedel vara mer korrekt. Med tanke på att svenska låginkomsttagare hört till de högst beskattade i världen, är en sänkning med en sjundedel utslagen på 10 år inte alls extremt.

Och får jag gissa, kommer Mona Sahlin inte att gå till val under parollen 'höjd skatt för låginkomsttagare', så förmodligen kan även den här sänkningen tillskrivas den berömda svenska konsensusandan. Retoriken till trots.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (7)

"Alliansens jobbskatteavdrag är exempelvis snarlikt den kompensation för egenavgifterna som Göran Persson införde runt 2000."

Och den egenavgift som avses är dessutom den allmänna pensionavgiften.

2 feb | Unregistered CommenterDennis

Fast arbetsgivaren betalar bara 31,42 % i arbetsgivaravgift (den sänktes med en procentenhet 1 jan). Så Daniel tjänar egentligen 13 142 kronor. Och skatten blir således bara 42,9 %.

Men det jag tycker är allra mest förvånande är att man i internationella lönejämförelser oftast bara jämför löner utan arbetsgivargift. Danskar brukar ju nästan alltid tjäna en så där 30-40 % mer än svenskar i samma yrke, men i utbyte är ju deras arbetsgivaravgifter 0 kronor i stället.

2 feb | Unregistered CommenterJFE

Ja hur kommer det sig att man inte visar sociala avgifter/arbetgivaravgifter på lönespecen egentligen? Det man nämner bruttolön är ju en högst påhittad konstruktion som enbart tar med en delmängd av arbetsgivarens kostnad.

3 feb | Unregistered CommenterGE

> Ja hur kommer det sig att man inte
> visar sociala avgifter/arbetgivaravgifter
> på lönespecen egentligen?

Det har jag också alltid undrat. OK för att arbetsgivare som stöder vänstersocialistpartier inte vill att folk skall se hur mycket skatt de verkligen betalar, men de flesta arbetsgivare röstar ju rimligen på någon av skattesänkarpartierna, så de borde ju vilja.

Facket som lägger in veto varje gång arbetsgivare vill skriva ut den verkliga skatten på lönebeskedet, kanske?

att arbetsgivare inte lagger in sociala avgifter och arbetsgivaravgifterpa lonespecen beror pa att den funktionalitetensaknas i de manga lonedatasystem

4 feb | Unregistered Commenterhans

Arbetsgivaravgiften kan väl knappast betraktas som 100% skatt? För många låginkomsttagare är de snarare att betrakta som 100% avgift. Jag är osäker på var brytpunkten ligger men den fasas kanske ut någonstans över 18-20000:- /månad för att på marginalen bli 100% skatt, skulle jag gissa.

11 feb | Unregistered CommenterSvante

Det finns delar av den som i vissa inkomstintervall kan ses som en avgift, men merparten måste nog ses som en ren skattekil.

11 feb | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.