Fick nyss ännu en pusselbit i svaret på den stora frågan: När och hur har den svenska välfärdsstaten bidragit till ökad jämlikhet?
Ett sätt på vilket man kan se om staten ökar jämlikheten, är om familjebakgrundens inverkan på hur bra det går i livet minskar i betydelse. Detta kan i sin tur mätas genom att studera korrelationen mellan syskons utfall i någon dimension, exempelvis inkomst. Om korrelationen är hög, spelar familjebakgrunden stor roll.
Detta är vad Björklund, Jäntti & Lindquist gör i en ny artikel (kommande i J. of Public Economics): Family Background and Income during the Rise of the Welfare State: Brother Correlations in Income for Swedish Men Born 1932 – 1968
Det visar sig att korrelationen (för bröder) föll i Sverige under 30- och 40 talet, för att sedan vara konstant och faktiskt åter öka något:
Vad är då orsaken till fallet? Mycket tyder på att det har med utbildning att göra, ty korrelationen uppvisar inget mönster om man kontrollerar för antalet skolår!
Our conclusion is, thus, that changes in the distribution of years of schooling have led to substantial changes in the importance of family background for adult male income in Sweden (s. 12)
Grundskolereformen i slutet av 1940-talet är här sannolikt en mycket viktig faktor.
Abstract:
We investigate if the association between family background and income in Sweden has changed
for men born between 1932 and 1968. Our main finding is that the share of the variance in
long-run income that is attributable to family background, the so-called brother correlation in
income, has fallen by some 17 percentage points from 0.49 for the cohorts of brothers born in
the early 1930s to below 0.32 for the cohorts born around 1950. From then on, the correlations
have inched back up to around 0.37. We report suggestive evidence that the decline is driven by
changes in education.