Ginicomparison
Originally uploaded by dirbergh
OBS: Denna post är preliminär och uppdateras då och då. Målet är ett kommande working paper som diskuterar för och nackdelar med olika källor för ojämlikhetsdata.
------------
Bakgrund: en relaterad diskussion på Ekonomistas
Folk som hjälpt mig hittills:
Therese Nilsson, Nek i Lund
Thomas Pettersson, Finansdepartementet
påbörjat en lite mer systematisk jämförelse av olika data på inkomstojämlikhet.
Bilden till höger visar en jämförelse av utvecklingen av Ginikoefficienten för disponibel inkomst för svenska hushåll, enligt några olika källor:
SIDD-3, skapad av en sociolog som heter Babones, tänkt att fylla ut hålen i WIID. Krux i metoden: Antar konstant relation mellan bruttogini och nettogini i sin estimeringsmetod. Och kurvan ser skum ut i både nivå och trend.
Luxembourg Income Study (LIS): Hushållsgini enligt viss standard, som dock bara finns för få länder och enskilda år.
SWIID, skapad av F. Solt, i syfte att få data jämförbara med LIS-data för fler länder och år.
Notera hur SWIID sammanfaller med LIS-observationerna för Sverige, men också hur saknade data är framestimerade, inte bara intrapolerade.
Så hur väl stämmer SWIID/LIS med svenska data?
Går man till SCB.se och drar fram Gini exklusive kapitalinkomster får man en väldigt kort tidsserie, som dock i nivå och trend ligger nära SWIID.
Räknar man ut Gini inklusive kapitalinkomster på basis av svenska registerdata får man en brantare ökning (och kraftigare variation) än vad SWIID indikerar - vilket är precis som väntat.
[OBS: Med "egna beräkninar" åsyftas beräkningar som någon annan gjort, närmare bestämt Pernilla och Therese i rummet mitt emot.]
Tentativ slutsats: Vill man hålla sig till LIS-standarden i syfte att ha internationell jämförbarhet verkar SWIID funka bättre än andra försök att fylla ut saknade data.
[Har också kikat på Gini för bruttoinkomster. De ser betydligt konstigare ut, inte bara i SWIID utan i andra källor också. Undvikes lämpligen!
Uppdatering: 2 April 09.
Vet man var man ska leta i det offentliga trycket hittar hyfsat långa serier (som Thomas Pettersson var vänlig nog att maila mig). Det är dock svårt att undvika ett brott i serien, dels för att skattereformen ändrade inkomstbegreppet (skattefria förmåner blev skattepliktiga, vilket ger ökad ojämlikhet i statistiken), dels ändrades hushållsbegreppet.
Hursomhelst, ur data till SOU2003:20 bilaga 8 och senaste BP (Prop 2008/09:1) bilaga 4, kan följande kurvor konstrueras:
];)
-----------