- Berghs Betraktelser

Påfallande ofta när jag gjort en amatörmässig analys av det ekonomiska läget, visar det sig att slopedcurve.com backar upp den med övertygande statistik och resonemang. I förra ekonomiklubben fick jag visst mothugg när jag spekulerade om att folk i dagsläget inte är lika oroliga över att bli av med jobbet som de var när krisen var ny och härjade som värst, och att detta i kombination med god realinkomstutveckling bäddar för en ganska snabb återhämtning i Sverige.

Slopedcurve resonerar snarlikt och har som alltid gedigna grafer bakom resonemangen. Historiskt har varselstatistik, mycket bättre än arbetslöshetsnivå, samvarierat med hushållens konsumtion:

SC konstaterar:

det som är allra värst för ekonomin tycks vara en utbredd rädsla för att bli arbetslös, snarare än att faktiskt vara arbetslös

Varför är det så? Förmodligen för att folk konusmerar på basis av sina förväntningar om framtida inkomster, inte på basis av inkomsten i dagsläget. Detta är också skälet till att stimulanser (vare sig de är finanspolitiska eller penningpolitiska) inte nödvändigtvis hjälper till att bryta kriser:

Stimulanser fungerar om de påverkar förväntningarna åt rätt håll, inte genom att folk för stunden får mer pengar.

Om nu krisen går över snabbare än av vad många tror, kommer vi att se en orgie i metodfel på följande tema:

1. Världen hamnar i kris.
2. Regeringar och riksbanker stimulerar.
3. Krisen går över.

Med det faktum att 3 följer på 2, betyder inte att 3 orsakas av 2. Ett klassiskt metodfel, för övrigt behandlat i flera Vita huset-avsnitt:

The President tells C.J. that it will say "Post Hoc, Ergo Propter Hoc" on her grave and goes on to explain the term. Translated from Latin, "Post Hoc, Ergo Propter Hoc" reads: "After this, therefore because of this." A common logical fallacy, it is the presumption that since one event predates another, that therefore the first event is the cause of the second.

Nåväl, Slopedcurve får sista ordet, eftersom tolkningen av den senaste varselstatistiken är ganska positiv:

Framförallt har varselstatistiken de fördelarena att den publiceras tidigare, oftare och med större precision än BNP-statistiken [...] Varselstatistiken är därför en av mina favorit-indikatorer vad gäller att få en ögonblicksbild av tillståndet i ekonomin, och just nu skvallrar utvecklingen på varselsidan om att hushållens konsumtionstillväxt och BNP-tillväxten förbättras tydligt.