Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Lena Westerlund & Stefan Fölster i radio i morse | Main | Tips 2 till alla som ogillar (skatteavdrag för /subvention av) hushållsnära tjänster »
onsdag
mar032010

Tips 3, angående argumentet "Varför ska just den här typen av tjänster subventioneras/skattegynnas"

Ett tilltalande argument mot RUT-avdraget är att retoriskt fråga varför just den här typen av transaktion ska subventioneras eller skattegynnas.

Jag har tidigare påpekat att det är underligt att kalla avdraget för en subvention eftersom verksamheten fortfarande är beskattad, om än aningen lägre. Mot detta kan då invändas att en subvention är som en negativ skatt och att felet ligger i asymmetrin mellan olika branscher/anställningar/transaktioner.

Gott så. Självklart kan en skattenedsättning ses som en subvention. Enklast blir diskussionen dock om även subventioner ses som subventioner, varvid frågan blir endimensionell: Hur mycket subventioneras olika aktiviteter i ekonomin?

Jag har inte hela listan, men väl en partiell dito. Den visar att det även utan ROT & RUT varierar kraftigt hur mycket olika anställningar subventioneras/beskattas. Det är således mindre troligt att det är principen om neutral beskattning som är den genuint ömmande tån.

Här kommer listan. Bland det minst subventionerade/mest beskattade hittar vi...

Anställning (ej hushållsnära) av höginkomsttagare som betalar värnskatt. Summan av lagstadgade sociala avgifter, värnskatt, vanlig statlig inkomstskatt och kommunalskatt gör att nästan bara storföretag och statliga verk har råd med dylika.

Därefter hittar vi anställning av höginkomsttagare som inte betalar värnskatt. Aningen billigare, men fortfarande inget Svensson kan unna sig.

Anställning av vanlig löntagare är i jämförelse med ovanstående rena kapet: För en totalkostnad på 14000 kan personen få uppemot 8000 i handen. (tidigare bruttokostnad var 16 000 - passa på innan jobbskatteavdraget ryker!)

På ännu högre subventionsgrad hittar vi anställning av unga, gamla och flyktingar, enligt de så kallade nystartsjobben som ger dessa grupper sänkt arbetsgivaravgift. Rabatten gjordes nyligen ännu större som en krisåtgärd.

Prylar är enligt detta synsätt mer subventionerat än att anställa människor. På de flesta grejor utgår bara 25 procents moms.

Livsmedel är ännu mer subventionerat (dock ej levande djur, förutom ostron, som är levande men räknas som livsmedel och därför omfattas av undantaget och endast momsbeläggs med 12 procent. Gäller dock ej om ostron säljs som naturläkemedel).

Ännu högre subventioner får böcker och tidskifter (dock ej e-böcker och e-tidskrifter, eller böcker där mer än hälften av sidorna är avsedda för urklippning), med bara 6 procents moms.

Viss idrotts- och kulturverksamhet är helt momsfri, liksom terapi hos legitimerad psykolog.

Lönebidragsanställning i idéell förening med kommunalt bidrag måste anses synnerligen högt subventionerad.

Bland de allra mest subventionerade hittar vi de 156 personer som åtnjuter Statlig inkomstgaranti för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv.

Visst kan man tycka att det är fel att det finns så många skattesatser/subventionsgrader, och att staten av neutralitetsskäl bord ha samma skatt/subvention på allt.

Frågan är bara om den skatten/subventionen ska vara positiv eller negativ.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (6)

Hah! Kul läsning. Tack!
3 mar | Unregistered CommenterMr Profit
Fel! Allt som inte är 100 % skatt är en subvention ;-P
Eller som sossarna säger: Att sänka skatten är slöseri med pengar ....
Haha :-)
Det är mycket kul på gång nu, i denna trend om argumentationstips och hysfande av debatten.
3 mar | Unregistered CommenterTomas
Fragan ar val vilka objekt i listan som ar beskattningar och vilka som ar subventioner? Kan inte nagon fran (s) klargora?
4 mar | Unregistered CommenterPontus
...och en stor del av de som arbetar i hemstädsektorn har nystartsjobb och instegsjobb med hög subventionsgrad (3 av 4 kommer direkt från arbetslöshet vill jag minnas att Almega säger). Så vad är det för fel att säga att sektorn är starkt subventionerad genom gratis anställda plus en skattereduktion? Visst en del av ekvationen är möjligen semantiskt/ekonomiskt fel, men sammantaget är det inte det.
4 mar | Unregistered CommenterAnders
Är inte frågan om subventioner en fråga om enskildas makt i förhållande till lagstiftarens makt över vad man som enskild individ ska köpa respektive göra själv?

Difrentierade skattesatser leder till preferensförskjutningar. Är det verkligen rimligt att lagstiftaren styr våra konsumtionsbeteenden på det sättet?
18 mar | Unregistered CommenterRoger

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.