Det pågår en debatt i Journal of Economic Literature och Journal of Economic Perspectives om identifikationsstrategier och forskningsfrågor. "Pågår" i sammanhanget betyder att det för flera år sedan hölls konferenser och skrevs papper i frågan, men nu finns de tryckta.)
Enkelt uttryckt rör debatten nedanstående fyrfältare: Förr hade papper intressanta frågor, som dock var svåra att besvara. För att hjälpligt studera frågorna empiriskt utvecklades mängder av avancerad ekonometri. Ingen kom på tanken att ekonomer kunde göra kontrollerade experiment.
Numera är kontrollerade experiment det tuffaste man kan göra. Ett välutformat fältexperiment gör att man slipper all krånglig ekonometri och test av instrumentalvariablernas giltighet. Det enda som behövs är att räkna ut om skillnaden mellan kontrollgrupp och treatmentgrupp är stor och signifikant.
Debatten rör (bl a) om denna utveckling skett på bekostnad av de intressanta frågorna, så att forskningen numera ger bättre svar men på mindre intressanta frågor. Sambandet illusteras av den streckade linjen i ramverket nedan:
I figuren kan vi rita in följande tumregler:
McGloskey's imperativ: Syssla endast med riktigt intressanta frågor!
Finks fördömande: Cross-country evidence is no evidence!
Trenden talar för ett uppsving för vissa områden inom nationalekonomin, exempelvis utvecklingsekonomin, där det finns möjlighet att besvara intressanta frågor med naturliga experiment: Om biståndspengar ändå ska användas för att ge internet åt en by, varför inte göra detta så att det skapas en naturlig kontrollgrupp och effekten blir möjlig att utvärdera?