Senaste poster
Populära
« Mer ur hermele | Main | Ökar klyftorna? Lönar sig arbete allt bättre? »
torsdag
mar032011

Debatten om jämlikhetsanden bubblar på…

För en tid sedan skrev Elin Grelsson i Dagens ETC att vänstern bör sluta krama jämlikhetsanden. Bland argumenten:

Den yviga ideologipenseln lämnar inget utrymme för kritiskt tänkande och väl underbyggd argumentation. Istället slänger man in ett resonemang om stadsjeepar som statussymbol och en teckning på en fet direktör som försöker betala sig in i himlen.

Jag är benägen att hålla med, Jämlikhetsanden är inte skriven på ett sätt som signalerar en öppen vetenskaplig attityd. I jämförelse kan nämnas att jag sedan en tid tillbaka läst Marmots bok Statussyndromet, och den är en ren fröjd att läsa jämfört med Jämlikhetsanden.

Jag håller inte med i alla delar, och en del av Marmots spektakulära påståenden tycks vara fel (att vinna en Oscar ger dig exempelvis inte 4 års längre liv – det resultatet var ett metodfel). Men Marmots bok är skriven på ett sätt som signalerar kunskap och intellektuell hederlighet.

Nåväl, Elin Grelsson fick nyligen svar av en viss Åsa Hidmark (som vid en googling visar sig vara känd från kommentarsfältet) som skriver:

Det är … numera omöjligt att hitta forskare inom fältet som ifrågasätter den forskning som ligger bakom slutsatserna i Jämlikhetsanden.

I mina ögon är detta ett aningen överdrivet påstående. För inte länge sedan, skrev tre forskare inom fältet i tidskriften Arena, med ett budskap inte helt olikt Elin Grelssons. Den finns inte på hemsidan, så jag har skannat in den – och svaret:

Vill man ha tyngre grejor, rekommenderar jag den här översikten av Andrew Leigh (Harvard-disputerad forskare och aktiv politiker i Australian labor party) , Christopher Jencks (Professor och forskare i Social Policy vid Harvard) och Timothy Smeeding (Distinguished Professor of Public Affairs and Economics at the University of Wisconsin-Madison, tillika mannen bakom Luxembourg income studies, verksam vid Institute for Research on Poverty vid Boston College).*

Deras introduction avslutas så här:

To preview our conclusions, we argue that although there are plausible reasons for anticipating a relationship  between inequality and health  (in either direction), the empirical evidence for such a relationship in rich countries is weak. A few high-quality studies find that inequality is negatively correlated with population health, but the preponderance of evidence suggests that the relationship between income inequality and health is either non-existent or too fragile to show up in a robustly estimated panel specification. The best cross-national studies now uniformly fail to find a statistically reliable relationship between economic inequality and longevity.  Comparisons of American states yield more equivocal evidence

---

* Jag brukar inte vara så noga med att presentera forskare med titel och affiliering på detta sätt, men efter den här diskussionen (41:20 – 45:00) med kulturskribenten Ulrika Kärnborg har jag förstått att det för delar av vänstern är mycket viktigt att man har tunga titlar och fina publiceringar när man ska diskutera frågor som dessa. Jag skulle också bli förvånad om någon av de sex forskarna citerade ovan någonsin har jobbat för tobaksindustrin.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (21)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.
  • Response
    Response: mature dating
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Response: depot online
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Response: visit this website
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Response: x videos
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Response: pace lattin
    I want to start an anonymous advice blog, will it show up in google search if people try to search their problem?.
  • Response
    Just bought a new laptop, not sure whether there is a way to take firefox bookmarks from old laptop to new laptop.. . Thanks..
  • Response
    I'm creating a collaborative blog and I need to know if I can transform a blogspot blog into one where anyone can add content and edit or change the text. Maybe there is another type of blog whee you can do this.. Thanks everyone..
  • Response
    Response: legal steroids
    How long can my computer keep running with an outdated browser?
  • Response
    Response: good website
    What are some good sites and blogs for affordable fashion for adults?
  • Response
    Hi!. I would like to have an online store using blogger and paypal. Any ideas how to do it? Could you please give me step by step instructions? I appreciate it. Thanks!.
  • Response
    Response: email marketing
    How my blog post title to appear not the blog title during a search engine query for a specific keyword?
  • Response
    Response: define ira
    Okay so I have two blogs, one with blogger and one with wordpress, both have the same content. However, no one is visiting my blogger site, while people are visiting the wordpress one. How can I increase traffic on the blogger site?.
  • Response
    How can creative writing be taught in a standardized way?
  • Response
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Debatten om jämlikhetsanden bubblar på… - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser

Reader Comments (25)

Hm, när jag klickar på minibilden av Arenaartikeln så vill min webbläsare (både Chrome och Firefox) ladda ner en fil med ett långt och krångligt namn, utan filändelse (som inte går att öppna i något bildvisningsprogram). Har något gått galet någonstans?
det funkar om du döper om filnamnet så att det slutar på .png

men det verkar vara en bugg i windows live writer, så jag har lagt upp den igen, nu ska det funka!

a
3 mar | Registered Commenterbergh
Tack för en intressant länk, den belyser verkligen problemet som uppstår när forskningen på Income Inequality Hypothesis (IIH), som till allra största delen är utförd av epidemiologer (och annat socialmedicinskt skolat folk) ska kritiserats av ekonomer. För det är just ekonom som Andrew Leigh är (författare till en enda artikel om ”Income inequality” för 4 år sedan). Ekonomer tycker helt enkelt att forskningen inom fältet är usel och har därför helt enkelt struntat i huvuddelen av den.
Leigh är ärlig nog att konstatera att hans tvivel inte delas av de som huvudsakligen faktiskt utfört forskningen:
” Thus while the currently available evidence suggests to us that the relationship between inequality and health is either small or inconsistent, readers should bear in mind that not everyone agrees, especially social epidemiologists.”

Vidare efterfrågar Leigh en metastudie (”A formal meta-analysis of studies on inequality and health could be very valuable, especially if it tried to model the effect of different methods, data sources, and dependent variables on the point estimates for the coefficient of inequality”). Exakt den metastudien kom i november samma år som bokkapitlet skrevs, så förmodligen hade författarna inte sett den http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2776131/?tool=pubmed
Här konstaterar man alltså att det finns ett empiriskt vetenskapligt stöd för sambandet mellan ojämlikhet och ohälsa och beroende på hur den kopplingen ser ut skulle man kunna undvika minst 10% av all för tidig död i OECD-länderna om man minskade Gini till 0,3.

Det tyngsta namnet i författarlistan till bokkapitlet som Andreas refererar till är tveklöst Smeeding, som också är editor. Texten skrevs 2009. 2010 publicerar Smeeding en forskningsartikel där han konstaterar att ojämlikhet verkar ha en stor betydelse för välstånd http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2861180/?tool=pubmed
Han studerar hur Human Development Index (HDI) http://sv.wikipedia.org/wiki/Human_Development_Index fördelar sig inom och mellan länder i relation till inkomst (och förväntad livslängd och utbildning). Slutsatsen är att
”Inequality in human development seems to be clearly negatively related to the average level of human development.”

Inte nog med det; artikelns take-home message är
” This should sensitize researchers and practitioners to focus not only on the country average level of human development but also on its inequality, which in some countries is substantial.”
Nu är ju inte HDI alls samma sak som hälsa och jag antyder inte att Smeeding skulle ändrat ståndpunkt. Men jag kan verkligen rekommendera artikeln så ni kan se hur de verkliga skeptikerna till ojämlikhetens betydelse resonerar kring ojämlikhetens betydelse ;-)

Då återstår Christopher Jenck, som onekligen är väl meriterad. Han är också 75 år gammal. Det finns professorer som är uppdaterade, aktiva och nyfikna och villiga att ta till sig ny information i den åldern. Och de som inte är det. Med tanke på att genombrottet för forskningen i fråga skedde efter att Professor Jenck fyllt 70 år och att han inte publicerat någonting vetenskapligt inom just IIH så är det svårt att säga.

Är detta verkligen de bästa kritikerna av IIH du kan hitta? En ekonom som inte ens bemödar sig analysera huvuddelen av forskningsfältet, en som poängterar vikten av sambandet mellan ojämlikhet och välstånd bara ett år senare och en geriatrikpatient? ;-)

Naturligtvis finns det alltid folk i ett forskningsfält som inte håller med alla andra. Tex så är fortfarande 5% av klimatologerna osäkra på vad som orsakar den globala uppvärmningen. http://goo.gl/8mOQn Men ibland krävs en viss tydlighet när man ska kommunicera forskning till folk som inte är forskare. Annars hamnar man lätt i en situation där budskapet inte går fram (vilket det inte gjort hos 40% av befolkningen i klimatfrågan). Det vetenskapliga språkets av nödvändighet inbyggda försiktighet är inte alltid användbart för att förmedla kunskap. Och tyvärr försvinner nyanser i komprimeringen.

Naturligtvis är de som är skeptiska (och vettiga) inom forskningen viktiga för att driva fram förbättrade metoder och sätt att testa hypoteser…Men jag förutsätter att vi inte ägnar oss åt någon sorts kunskapsrelativism här, där allas personliga åsikt tillskrivs sin egen subjektiva sanning?! Att inta en neutral inställning till kunskap, betrakta all forskning som preliminär och antyda att vad som påverkar folks hälsa beror på om det är medicinare eller ekonomer som studerar den, det är kunskapsrelativism (som börjar bli skadlig för högern;-)). Å andra sidan kan man ju argumentera att med tanke på den ekonomiska forskningens historiskt träffsäkra analys så borde ekonomer ha tolkningsföreträde också inom medicinsk/hälsoforskning. Eller inte.
Åsa,

(1) Ett stickspår, men bakgrunden till den skepsis som Andrew (och många andra ekonomer) uppvisar mot epidemiologisk (och än mer mot socialmedicinsk) forskning är att det metodmässigt ofta är statistiskt undermåligt. Mycket som publiceras i riktigt högrankade epidemiologiska/(social)medicinska tidskrifter har en statistisk metod som inte ens skulle accepteras i c-tidskrifter i nationalekonomi. Man kan tycka mycket om nationalekonomisk forskning, men i jämförelse med epidemiologisk och socialmedicinsk forskning (generellt) på en helt annan nivå vad avser kvantitativ metod.

(2) Debattinlägget i Arena av Karlsson mfl är viktigt eftersom det belyser det faktum att även om vi nu skulle acceptera sambandet, så är det fortfarande väldigt oklart hur den kausala mekanismen (om det finns en sådan) ser ut. Och för att kunna dra några politiska slutsatser (även om en sådan analys också måste ta i beaktning de kostnader som då kan uppkomma för att minska inkomstspridningen för att kunna vara en heltäckande välfärdsanalys) är det förstås ganska avgörande...
4 mar | Unregistered CommenterKM
1) Statistik är ett funktionellt verktyg som anpassas till dess användningsområde. Epidemiologer har framgångsrikt använt för sitt syfte anpassade statistiska metoder, vilket framkommer när deras slutsatser experimentellt prövats i andra forskningsfält, som tex mitt eget, infektionsbiologi. Epidemiologi är en funktionell vetenskap som i samverkan med andra vetenskaper har ett gott prediktionsvärde och väl kända och definierade begränsningar. Att nationalekonomer misslyckas förklara och förstå samband mellan (inkomst)ojämlikheter och människors hälsa kommer inte som en överraskning, med tanke på funktionaliteten och prediktionsförmågan i nationalekonomers statistiska modeller i övrigt. Jag föreslår därför att nationalekonomer istället lär sig hur epidemiologers använder sig av statistik (för att inte tala om empirisk data).
(Du inser att ditt bortviftande av ett helt empiriskt forskningsfält sätter dig lite i samma klass som religiösa fanatiker, homeopater och klimatförnekare, men jag antar att du är ok med det? Om det finns andra empiriska forskningsfält som inte använder sig av statistik som godkännts av nationalekonomerna kan du ju ta upp det nu också. Hur står det till med partikelfysiken? Populationsgenetiken? De kliniska prövningarna? Klarar de nationalekonomins kvalitetstest eller kan vi kanske avfärda dem också?)

2) hela poängen med forskningen är att man snarare ska räkna på vad ojämlikheten kostar. Inte motsatsen. Man behöver inte ha en mekanism för att räkna på en korrelation. Epidemiologer beräknar tex korrelationen mellan immunitet, patogenicitet och infektivitet, utan att vi för den sakens skull vet hur det fungerar.
Så länge nationalekonomer struntar i att beräkna observerade korrelationer, då är kravet på beräkningar av påhittade korrelationer (att jämlikhet skulle innebära en nettokostnad) tämligen tandlöst.
Asa,

Antag att det finns noll kausalt samband mellan ojamlikhet och halsa (men en korrelation existerar). Vad ar da kostnaden av ojamlikhet i termer av halsa?

Jag tror att de flesta nationalekonomer skulle havda att denna kostnad ar noll -- vilket ar den enda objektiva slutsatsen.

Sen tycker jag att ditt svar till kritiken ar valdigt marklig. En ar ekonom (ve och fasa! da kan vi ommedelbart rakna ut honom), och en ar formodligen senil -- en slutsats dragen helt utan ens en tillstymmelse till bevis (aldersdiskriminering, nagon?).

Sen vet jag inte hur fantastiska epidemiologer verkar vara pa prediktioner: fagelinfluesnan, galna ko-sjukan, svininfluensan, etc. har ju varit totalt missvisande. Dessutom tycker jag att det pa dagsbasis forandras om t.ex. mobiltelefoner ger hjarntumorer och vilka livsmedel som ar cancerogena. Sa de dar fantastiska prediktionerna - om de nu existerar - maste nog marknadsforas lite battre.

Slutligen kan jag val saga att manga nationalekonomer insisterar pa tva springande punkter: 1, resultat skall vara signifikanta. Och 2, kausalitet och korrelation ar tva olika fenomen. Epidemiologisk forskning verkar inte betraka nagon av dessa som sarskilt intressanta, och i synnerhet inte W&P. (vars, forovrigt, overlagsna statistiska metod ar "scatter-plots" ... )
5 mar | Unregistered Commenterpontus
Oj.

Åsa, det är ju befängt att påstå att det råder någon form av epidemiologisk konsensus kring Wilkinson & Pickets teori. Så är definitivt inte fallet. Inom det epidemiologiska fältet har, redan från dag ett, stark kritik riktats mot Wilkinsons projekt. Den främsta kritikern har väl varit John Lynch (varken ekonom eller särskilt gammal). Även John Goldthorpes kritik av Jämlikhetsanden i European Sociological Review är ett exempel på rätt graverande kritik av Wilkinsons metod. Nu är ju, visserligen, Goldthorpe inte epidemiolog men väl en av de främsta inom sociologisk ojämlikhetsforskning. Vidare är det mitt intryck att diskussionen dött av inom epidemiologin på senare år, och det knappast som en konsekvens av att Wilkinsons teori blivit paradigm...

KM, jag håller helt med om att det publiceras en hel del träck inom epidemiologin och möjligen är det så att den metodologiska ribban ligger högre inom nationalekonomin. Jag skulle gissa att det kan bero på att epidemiologin är ett heterogenare fält. De som arbetar inom epidemiologin kommer från en rad olika bakgrunder och har, därigenom, väldigt olika kompetenser (och brister). Detta ursäktar givetvis inte användandet av undermåliga metoder, men det gör det möjligen svårare att svepande avfärda hela forskningsfältet. Min erfarenhet är att det finns gott om goda metodologer inom epidemiologin.

Pontus & Åsa, givetvis har nationalekonomerna ofta fel i sina prediktioner. På samma sätt är det självklart att epidemiologernas prediktioner ofta går fel. Det har med samhällsvetenskapernas natur att göra. Dels är det en konsekvens av att den sociala verkligheten är så komplex att den svårligen låter sig fångas av kvantitativa modeller, men framförallt beror det ju på att framtiden inte är determinerad. Saker händer. Forskning och insatser får genomslag. Helt nya variabler kommer i spel. En värld där samhällsvetenskapernas prognoser infaller med exakt precision är en deterministisk dystopi. Därmed inte sagt att prognoserna nödvändigtvis var metodologiskt dåliga eller onödiga.

Sen undrar jag lite över de 'nationalekonomins springande punkter' som pontus presenterar. Jag trodde att det var inom ekonomin som kritiken mot signifikanstestning var som starkast (jag tänker då kanske framförallt på McCloskeys bok och artiklar i ämnet). En kritik som jag, för övrigt, tycker är rätt intressant. Slutligen måste jag påpeka (eller behöver jag verkligen det?) att skillnaden mellan korrelation och kausalitet givetvis är central inom den epidemiologiska forskningen.
5 mar | Unregistered CommenterStefan
Alldeles bortsett från Ziliak & McCloskeys lysande kritik är detta ett område där man inte kommer särskilt långt med signifikanstest eftersom man i stort sett aldrig har slumpmässiga urval.

Den praktiska distinktionen mellan kausalitet och korrelation är därutöver inte uppenbar då många standardantaganden som de ekonometriska metoderna kräver inte är uppfyllda.

Vill man som nationalekonom kritisera den epidemiologiska forskningen på detta område är således en viss försiktighet påkallad.

Men bland de nationalekonomer som befattat sig mer intensivt med ämnet tycks det råda ganska stor enighet -- oavsett vad man i övrigt tycker om IIH -- om att Wilkinson och Pickets forskning är skräp.

Mot bakgrund av detta och det som Åsa Hirdmark skriver ("Att ifrågasätta slutsatser om vilka forskningsfält är överens är inte ett fruktbart kritiskt tänkande utan snarare kunskapsfientligt.") är det således kunskapsfientligt att ifrågasätta att Wilkinson är en charlatan.

Därmed torde debatten vara avslutad.
5 mar | Unregistered CommenterMartin
Att tro att ekonomer slutat bekymra sig for stora/robusta/unbiased etc. standardavvikelser pga McCloskey ar fel. Generellt betraktas signifikans som nodvandigt men inte tillrackligt.

Sen begriper jag inte hur man ens kan prata om estimat av korrelationer om inte datan ar slumpmassig. Pa samma satt som ej slumpmassig data kan leda till totalt felaktiga standardavvikelser kan det leda till felaktiga estimat. Hur kommer ni undan det har?

Vilka standardantaganden ar inte uppfyllda? Sa langa OLS ar ok och du har ett exogent instrument sa ser jag inget problem med att locka ut kausaliteten ...
5 mar | Unregistered Commenterpontus
@Pontus: I många fall har man hela populationer, såsom stater i USA, svenska kommuner eller OECD-länder. I regel är det alltså inte läge att ha signifikans som ett huvudkriterium.

Vad gäller standardantaganden: SUTVA torde inte hålla vare sig på individ- eller landnivå. Dessutom kräver en förändring i inkomstfördelningen att minst en annan variabel förändras samtidigt. Således är det också hopplöst att försöka hitta exogen variation: man kan visserligen kontrollera för dessa andra variabler, men det ger upphov till bias då de också påverkas av interventionen.

Vi använder i vår forskning den vanliga verktygslådan ändå, men jag tycker det är viktigt att framhålla att det finns avsevärda problem och att vinsten gentemot en scatterplot kan vara mindre än vi är vana vid.
5 mar | Unregistered CommenterMartin
Pontus
Till och börja med kan vi konstatera att ett "kausalt samband" som inte medför en reell korrelation inte är intressant för policy. Är alla med på det?
Alltså, för att det ska vara relevant att ens diskutera kausalitet i sambandet måste det först finnas ett samband (en korrelation) till att börja med. Vi kan också konstatera att bakom all korrelation som inte är slumpmässig finns det ett orsakssamband, hur komplex den än må vara. Så, när man hävdar att det inte finns belägg för att sambandet är kausalt så argumenterar man med andra ord för att det inte finns belägg för att sambandet är annat än slumpmässigt. Vid det här laget finns alltså det.
(hoppas någon är villig att försöka sig på att argumentera för omvänd korrelation)

Policy ska ju grunda sig på den bästa tillgängliga informationen om hur man ska uppnå de politiska målen (tex hur vi ska må bättre). Hurvida jämlikhetsforskning är en bra grund för policy beror alltså på hur väl belagda andra policy-alternativ är. Dvs, finns det starkare empiriska belägg för att vi ska göra tvärt om och öka ojämlikheten? För det är nämligen den policyrekommendationen som nationalekonomer gjort, om än under devisen ”det ska löna sig att arbeta”. Det jämlikhetsforskningen gör är att den lägger bevisbördan på de som förespråkar motsatt policy. Om nationalekonomer inte anser att den negativa kopplingen mellan ojämlikhet (tex gini över 0,3) och välfärd är stark nog så förutsätter det alltså att det finns STARKARE empiriska belägg för den motsatta policy ni rekommenderar? Och kausala också, naturligtvis. Så, när alla indikatorer pekar på problem associerade med ojämlikhet, vilka är då beläggen för de överlägsna fördelarna med densamma. Belägg som är så starka att vi inte bara nöjer oss att lämna ojämlikhet utan åtgärd, utan till råga på allt öka den?
Är det i själva verket detta ekonomerna har problem med? Att underbyggda data från andra fält innebär att det helt plötsligt krävs motsvarande underlag för de egna policyrekommendationerna.
Det är dags att se över budgeten för ojämlikhet.

Rent krasst, strikt vetenskapligt, kan varken ekonomiska teorier eller epidemiologiska observationer utforska kausalitet. Detta är epidemiologerna fullt medvetna om. De kausala mekanismerna kommer alltid, också i detta fall, från experimentella vetenskaper. Vi skulle kunna spendera sida upp och sida ner här med att diskutera hur sociala hierarkier, social stratifiering och social stress påverkar neuroners avfyrningsfrekven, genreglering, dopaminets inbindning till dess receptorer, kortisol i morgonsaliven, fosterutveckling, hur djurstudier har visat sig relatera till efterföljande humanstudier (alltså, det JAG tycker är intressant). Det är i hur den sociala miljön påverkar fysiologiska och psykologiska processer vi hittar kausala mekanismer, inte i epidemiologisk statistik (som istället ger en beskrivning av den reella betydelsen av dessa processer). Att ekonomer letar på fel ställen efter kausalitet och sedan inte förstår den när de har den under näsan, det kan inte användas för att undergräva betydelsen av denhär forskningen. Verkligheten är inte avhängig av om vi förstår den.

Kritiken är inte märklig. Jag efterfrågar forskare inom fältet som Numera ifrågasätter slutsatserna. Inte forskare som pensionerades innan fältet existerade och sedan aldrig publicerade i det. Fortsättningsvis, när jag använder ;) betyder det att jag raljerar och verkar det märkligt då är det förmodligen för att jag inte är helt allvarlig.

Angående epidemiologer, du använder alltså slutsatser inom epidemiologin för att visa på att slutsatser inom epidemiologin inte är trovärdiga? Hitta felet. Cancerlarm kommer ursprungligen oftast inte från epidemiologerna; det är de som brukar få blåsa faran över när toxikologer och nutritionister slår larm. Ja, vi hade den första influenzapandemin på många år; gjorde den låga mortaliteten dig besviken på epidemiologer?

Att ifrågasätta epidemiologin utifrån graferna i Jämlikhetsanden är som att astrologer ifrågasätter kosmologin genom att peka på diagrammen i Stephen Hawkins A brief history of time – inte seriöst. Scatterplots används inom medicinsk forskning; tycker nationalekonomerna det ett trovärdighetsproblem kanske ni ska hålla er till homeopater istället. De använder sig ju inte av statistiskt underlägsna metoder i alla fall. ;-)
@Åsa: Ett kausalsamband som inte ger upphov till korrelation kan mycket väl vara intressant för policy. Om poliser har en kausal inverkan på kriminaliteten, och antalet poliser är en funktion av antalet brott som begås, kan man mycket väl få en situation där ingen korrelation mellan poliser och brott föreligger.

Eller för att ta ett mer näraliggande exempel: om sjukvården gör sitt jobb perfekt så borde korrelationen mellan konsumtion av sjukvård och hälsa vara lika med noll.

Hypotesen att IIH-sambandet reflekterar omvänd kausalitet har förts fram i litteraturen (Deaton, 2003) men har hittills inte testats empiriskt. Jag tyckte själv att denna förklaring lät plausibel och att den bygger på en mycket mer uppenbar mekanism än det omvända sambandet, men i en studie jag precis avslutat kommer vi fram till att detta inte verkar vara en viktig förklaring till korrelationen. Det krävs dock ett stort antal ytterligare studier för att kunna avskriva hypotesen om omvänd kausalitet.

Kravet på policyrelevans och mekanismer handlar för övrigt inte om en jämförelse med alternativet att öka ojämlikheten, utan om att det finns ett stort antal sätt att minska ojämlikheten på, och många av dem lär inte ha positiva effekter på folkhälsan. Det är alltså en fråga om extern validitet.

Jag tror du gör IIH-ståndpunkten en otjänst genom att hela tiden slänga ur dig tvärsäkra men illa underbyggda påståenden. Fast du har ju hittat en pendang i Pontus, så det kanske inte uppstår någon korrelation med läsarnas uppfattning i frågan...
6 mar | Unregistered CommenterMartin
Åsa: Men även om man antar att korrelation innebär ett orsakssamband (dvs vi helt har uteslutit ev. slumpmässiga samband, vilket för den delen inte alls är så självklart), så innebär det ändå inte att kausaliteten går i den riktning man föreställt sig. Korrelation mellan A och B innebär inte per automatik att A orsakar B, utan kan lika gärna bero på att B orsakar A, eller för den delen att C orsakar både A och B.

Kort sagt, att gå från att visa att det finns en korrelation mellan A och B (där B är dåligt) till att förespråka att A per definition bör bekämpas, är inte alls självklart.
@ Pontus

Har återigen tillgång till internet och har svarat på ditt inlägg under ''Johan Ehrenberg förklarar alla bubblor och kriser i SVTs barnprogram''

Kanske kan intressera!

Mvh
Eva
6 mar | Unregistered CommenterEva
Åsa>> Utöver det relevanta Martin skrev om utvärdera policy, så handlar en välfärdsutvärdering av en policy om att beakta alla relevanta konsekvenser. Det handlar inte bara om att många sätt att minska inkomstojämlikheten säkerligen skulle kunna leda till att folkhälsan inte förbättras, utan att om många sätt att minska inkomstojämlikheten skulle kunna leda till stora negativa välfärdseffekter via andra konsekvenser såsom t.ex. ökad arbetslöshet (även om vi tror att det finns en kausal mekanism från minskad ojämlikhet till bättre hälsa).

Föreslå här gärna en valfri åtgärd för att minska inkomstojämlikheten; så är jag övertygad om att man ganska lätt kan identifiera ett antal negativa välfärdskonsekvenser av en sådan åtgärd. Sedan är det ju en empirisk fråga om fördelarna överstiger nackdelarna. Men du verkar mena att den (skakiga) forskningen som pekar på att inkomstomjämlikhet har negativa folkhälsoeffekter ger något slags frikort till att säga att alla åtgärder som minskar inkomstojämlikhet är välfärdsförbättrande. Så är givetvis inte fallet.

Om epidemiologi: det vanligaste sättet i en epi-artikel för att försöka komma runt nonsenskorrelationer är fortfarande att slänga in ett antal andra förklaringsvariaber i regressionen för att fånga upp andra mekanismer (såsom demogragi, soc.ek. o sv) - som i andra samhällsvetenskaper. Vi vet att detta är ett begränsat angreppssätt i många fall, särskilt när vi (som i den här debatterande forskningen) tror att det finns effekter av många icke-observerade faktorer. Inom en del nationalekonomisk och t.ex. statsvetenskaplig forskning har det under de senaste 10-15 åren blivit allt vanligare i tillämpningar med försök till mer elaboerade metoder för att komma åt kausal inferens. Det är fortfarande mycket ovanligt att stöta på detta i epidemiologin, vilket jag kan tycka är förvånande.

Ibland är prediktionsvärdet bra, ibland mindre bra. För att ta ett aktuellt exempel på epidemiologisk forskning som diskuteras t.om. i kvällstidningar och möjligtvis lett till mycket stora negativa hälsoeffekter: på 50/60-talet publicerades ett gäng artiklar som visade på positiv korrelation mellan intag av fett och ohälsa (t.ex. hjärtkärl). Detta var ju starten till en omfattande "näringsomläggning" och "light-eran", och ett antal medicinska hypoteser som skulle kunna ge en kausal mekanism har också tydligt förts fram som skulle kunna förklara den observerade korrelationen.

Under samma tid har fetmaepidemin kommit. Senaste åren har det börjat komma ett antal RCT som tenderar att helt misslyckas med att belägga de tidigare observationsstudierna, tvärtom faktiskt. Nuförtiden börjar allt fler "banta" med fettdieter med framgångsrikt resultat om man samtidigt reducerar kolhydratintag (RCT och medicinsk teori indikerar ju nu istället faran med kolhydrater som ger instabilt blodsocker). Det är knappast klart vad som stämmer eller inte (det finns fortfarande få RCTs, och de har inta långa tidshorisonter), men det är uppenbart att det tyvärr visat sig (åtminstone) mycket möjligt att man under 30 år sett stora hälsoförluster inledningsvis orsakade av alltför stor tilltro till epidemiologiska observationsstudier. Åtminstone borde vi lära oss ödmjukhet av exempel som dessa, eller?
6 mar | Unregistered CommenterKM
KM, jag tror att du i princip har rätt angående epidemiologin (nu är jag förvisso inte epidemiolog, men min forskning rör sig i alla fall i fältets utkanter). Men det här är ju (som du nämner) ett problem inom stora delar av samhällsvetenskaperna. Jag tror att de flesta epidemiologer håller med om att RCT är den ideala designen för en epidemiologisk studie, dessvärre är det sällan man har tillgång till sådan data eller möjlighet att genomföra en sådan studie. Då får man jobba med det man har och göra så gott man kan. Här tycker jag dock (till skillnad från dig) att det skett, och sker, en betydande metodutveckling. Användandet av instrumentella variabler och propensity score matchning är två exempel på metoder som lett till stabilare analyser.
6 mar | Unregistered CommenterStefan
Martin,

Du verkar blanda ihop vad det innebar att ha tillgang till en hel population fran ett statisitiskt och vardagligt perspektiv. Vad du kallar en population ar en slumpmassig ogonblicksbild fran den statistiska populationen, och darmed stokastisk.

Sen att det kan vara mycket svart, och ibland omojligt, att hitta ett rent instrument, ar ingen ursakt for att inte kontrollera for observerbar heterogenitet. Det ar mojligt att din egen forskning inte nar mycket langre an till scatter plots, men jag ar inte ensam att anse att omitted variables kan generera en allvarlig bias.

Med hjalp av lite introspektion, Martin, kan du nog komma till insikt att odmjukhet inte ar din starka sida. Det kan tyckas smakfullt att ta det i beaktande innan du glafser ur dig kommentarer om andras tvarsakerhet.
7 mar | Unregistered Commenterpontus
@ Pontus

Har återigen tillgång till internet. Följande kan kanske intressera ang. vår pågående diskussion kring kriser och ojämlikhet.

Baker svarade nyss i ett mail på dina och Krugmans invändningar:

''buying a stock or bond doesn't create jobs. it is only if it leads firms to invest by lowering interest rates. it generally doesn't.''

Huruvida pengar går till rika alternativt fattiga spelar alltså roll och, som Baker skrivit, ''If the institutional changes of the Reagan era had not weakened workers' bargaining power, these bubbles would not have been possible. Demand would have KEPT PACE with output capacity''

Baker svarar även på Krugmans invändning mot underconsumption-argumentet:

''we had low savings because people spent based on the wealth created by the bubble.''

Se kommentarer under ''Johan Ehrenberg förklarar alla bubblor och kriser i SVTs barnprogram'' om du ej minns kontexten.

Mvh

Eva
8 mar | Unregistered CommenterEva
Ni har sett hemsidan där de bemöter kritik
http://www.equalitytrust.org.uk/node/483
Göran Therborn - The killing fields of inequality
http://www.eurozine.com/articles/2009-10-02-therborn-en.html
Bäste "The Prick Level",

jag kan inte tala för andra, men jag har läst den. De är bra på att bemöta den däliga kritiken, men inte alls bra på bemöta den välgrundade kritiken. Som jag nämn tidigare, blir de fåordiga och/eller obegripliga när de ska förklara varför man inte bör korrigera för individuell inkomst när sambandet studeras.

Sajten du länkar till, har en tendens att ständigt struktureras om, vilket knappast gör det lättare att veta exakt vad de bemött och hur. Just nu leder exempelvis länken

http://www.equalitytrust.org.uk/resources/response-to-questions

till ett felmeddelande.
15 mar | Unregistered Commenterbergh
Kunde mitt i all min upptagenhet inte låta bli att kommentera diskussionen om hur korrigering av individuell inkomst skulle påverka slutsatserna av ojämlikhet - detta är min personliga favorit.

Vad Andreas IGEN vill ha bemött är kritiken om att W&P's slutsatser skulle vara opålitliga eftersom de inte alltid bygger på studier där man korrigerar för det faktum att fattigare människor är sjukare (och fattiga och sjuka finns det alltså fler av i ojämlika länder, både i absoluta och relativa mått mätt).
Denna högst hypotetiska kritik härstammar från en rent teoretisk övning anno 1998 av en man som heter Gravelle, och har sedan dess blivit analyserad, testad och grundligt förkastad (se refs nedan). Men eftersom teoretiska övningar med rätt ideologisk slutsats ALLTID trumfar verkliga observationer i ekonomins värld så är det svårt att släppa. (Jmf Lafferkurvan)
Det som verkar svårt att förstå är att både ojämlikhet i inkomster OCH individuella inkomster påverkar folks hälsa och detta är två skilda effekter som existerar parallellt. Det andra som krånglar till det är att inkomstojämlikhet verkar förstärkande på de negativa effekterna av låga inkomster. (Inkomster är en kraftfull markör av och grund till Socioekonomisk status (SES) i kapitalistiska samhällen och i princip gäller observationerna om inkomstojämlikhet också för andra markörer av SES tex utbildning, yrkesposition, förmögenhet och självskattad social ställning). Att effekten av individuell inkomst skulle motbevisa, förklara eller på något sätt stå i ett motsatsförhållande till effekten av inkomstojämlikhet, det är en grav missuppfattning som är ovärdig en mer avancerad diskussion.

Att bemöta kritiken av att inkomstojämlikhet skulle vara en artefakt, det har forskarsamhället redan gjort. Andreas Bergh är själv forskare och kan precis som jag läsa sig till detta enkelt och lätt - om han vill. Att kräva att forskare om och om igen ska bemöta kritik som visat sig vara irrelevant redan för 10 år sedan, det är patetiskt. Forskningen som ligger till grund för Jämlikhetsanden har visat sig solid också när man korrigerar för individuell inkomst (vilket man i princip alltid gör nu för tiden. Inte så mycket för att det är absolut nödvändigt som för att datan finns lättillgänglig och öppnar upp för intressanta djupanalyser)

Gravelle 1998:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9487182

Adresserades 1998:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9756809
("Inequality in the distribution of income was associated with an adverse impact on health independent of the effect of household income.")

Adresserades 1999:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10514157
("There remains an important association between income inequality and mortality at state level over and above anything that could be accounted for by any statistical artefact.")

Adresserades 2000:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11090512
("High income inequality confers an increased risk of poor mental and physical health, particularly among the poorest women. Both income inequality and household income are important for health in this population.")

Adresserades igen 2000:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18751209
("The observed associations in the United States at the state level between income inequality and mortality cannot be entirely or substantially explained as statistical artifacts of an underlying individual-level relation between income and mortality.")

Adresserades igen 2001:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11236402
"USA: State-level income inequality appears to exert a contextual effect on mortality risk, after income is adjusted for, providing further evidence that the distribution of income is important for health."

Det finns mer senare, men debatten dog i stort sett ut runt 2001. Med detta kan man konstatera att fältet, för i år 10 år sedan, svarat på Andreas Berghs funderingar om varför det inte är absolut nödvändigt att korrigera för individuell inkomst för att kunna dra slutsatser om existensen av inkomstojämlikhetens påverkan på hälsa. Däremot finns det ingen över huvudtaget som nekar till att man bör studera individuella parametrar för att förstå mekanismerna bakom. Och det görs alltså också numera när det finns tillgång till de data. Så "att man inte bör korrigera för individuell inkomst när sambandet studeras." är helt och hållet Andreas egen missuppfattning och alltså knappast någonting som forskningen står och faller med.

Nu ska man påpeka att man inte hittat samband mellan inkomstojämlikhet i Sverige och Kanada (och Danmark). Inom forskarsamhället tror man att detta beror på ett antal orsaker:
* Låg nivå i inkomstojämlikhet
* Ett socialt skyddsnät som dämpar effekterna av inkomstojämlikhet
* Att man inte har haft nog stora eller väl-designade studier nog för att se effekterna, eller att man tittat på specifika utfall som är lite påverkade.

I länder som Japan och Norge (som också ha låg inkomstojämlikhet och starka sociala skyddsnät) har man däremot sett effekt i både stora och små studier. Nytt och färskt är denna studien från Norge 2011:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3041666/?tool=pubmed
"...the results also suggest, in a way compatible with the psychosocial interpretation, that on top of the general socioeconomic influences, a higher level of income inequality adds independently to higher mortality levels."
Nu får vi hålla isär saker och ting: en sak är om wilkinson på ett bra sätt bemött kritiken om att man bör korrigera för individuell inkomst (vilket jag inte tycker han har), en annan är vad studier som gör detta hittar (vilket framgår om man läser dem).
16 mar | Unregistered CommenterBergh
Du har en tendens att posta långa inlägg med mängder av referenser när jag skriver något om ojämlikhetshypotesen. Det skapar intrycket att jag inte vet vad jag pratar om och inte har koll på forskningen. Kanske antyder du att jag främst är ute efter att bekräfta "rätt ideologisk slutsats". Det är jag inte, och därför är jag ganska förbryllad av vad du skriver.

För det första: Gravelles invändning var ingen "högst hypotetisk kritik" utan ett enkelt logiskt påpekande om vilka data som krävs för att identifiera ojämlikhetseffekten. Hans argument är ganska enkelt, och jag har beskrivit det tidigare här:

http://www.andreasbergh.se/blogg/2010/8/18/om-jamlikhetsanden-och-jamlikhetsbluffen-fran-skatterplots-t.html

Där citerar jag också Wilkinsons argument mot att korrigera för individuell inkomst, ett argument jag inte begriper trots att jag försökt förstå det.

(I samma bloggpost visas att Wilkinsons hänvisar till översikten av Subramanian & Kawachi (2004) som om den styrker hans tes, men det gör den inte.)

Nåväl, du har helt rätt i att allt fler studier numera korrigerar för individuell inkomst eller något liknande. Det kan onekligen tolkas som att Gravelle trots allt hade en poäng. I dessa nyare studier spretar resultaten betydligt mer än i de hundratals sk ekologiska studier jämlikhetsanden hänvisar till.

Det norska pappret du hänvisar till skriver ju tidigt om ojämlikhetshypotesen att "Results have been diverse and sometimes conflicting", vilket är en helt korrekt beskrivning av forskningsläget.

Slutligen:
Den nya norska studien, och flera av dina andra lästips, använder mortalitet. Jag vet inte varför du nämner dessa, eftersom du förmodligen vet att mortalitet inte kan beräknas på individnivå (i varje fall inte om man vill ha variation i måttet...) och således inte kan användas för att identifiera inkomstojämlikhetseffekten.
16 mar | Unregistered Commenterbergh
Alla vetenskaper innehåller väl sina tvister/meningsmotsättningar. Så även den ekonomiska vetenskapen. Exempelvis har ekonomen Guy Standing utvecklat begrepet "prekariat" till att vara en klass i varande. Och inte står väl hans klassteori, där vi överst har en elit och underst ett prekariat, oemotsagt inom den ekonomiska vetenskapen!

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.