Regeringen fortsätter strategin att höja skiktgränsen för betalande av statlig inkomstskatt, snarare än att sänka den statliga inkomstskatten. Det skapar naturligtvis vissa positiva effekter och gör att regeringen slipper den fördelningspolitiska debatten som lär uppstå om man sänker den statliga inkomstskatten rakt av (för att inte tala om vilket halabaloo det skulle bli om man bara sänkte den allra högsta marginalskatten, den så kallade värnskatten).
Samhällsekonomiskt sett finns dock två tydliga nackdelar med nuvarande strategi:
1. Många inkomsttagare får en kraftig inkomsteffekt (de blir rikare båda pga höjd skiktgräns och jobbskatteavdragen), men har fortfarande hög marginalskatt. Om något ökar då efterfrågan på fritid, och således motverkas syftet att öka sysselsättningen.
(För de höginkomsttagare som gynnas, är det dock kanske trevlig politik: De får råd att åka på semester, och eftersom arbete på marginalen inte lönar sig behöver man inte ha så dåligt samvete på semestern)
2. De snedvridningar av den svenska ekonomin som orsakas av hög marginalskatt kvarstår.
I Sverige betyder detta att det är en dålig idé att ta ut lön med askatt över en viss gräns, vilket skapar inlåsningseffekter, incitament att starta bolag vid sidan om anställningen och att köpa in så mycket som möjligt till bolaget.
Ingen vinner på denna typ av skatteplanering. Gini-koefficienten för arbetsinkomst ser naturligtvis lägre ut, men de som skatteplanerar har ju köpt in resor, dator och annat fiffigt till sitt bolag eller sin firma - så den reala konsumtionsojämlikheten finns där ändå.
3. Slutligen finns problemet att locka hit utländska experter för vilka svenska marginalskatter inte bara är ett samhällsekonomiskt problem.
Det är omöjligt att säga hur stort detta problem är, men det faktum att till och med Lars Ohly i ett anfall av klarsyn uppmärksammade detta i förra årets valrörelse, tyder på att det inte bara är ett teoretiskt problem.
(Och på sedvanligt svenskt manér finns en patch av högskattestaten som mildrar problemet: Den så kallade expertskatten).
Nåväl: Vad kommer att hända framöver? En hint ges möjligen i vårbudgeten, där följande figur hittas:
Av fotnot 67 i budgeten framgår att skiktgränsen flyttas upp med prisutveckling plus två procent, så att man undviker att tillväxt trycker fler inkomsttagare över gränsen. Men detta säger naturligtvis ingen om skattesatsen som kommer att gälla för den statliga inkomstskatten i framtiden...