Prolog: Dags för första policyrekommendationen. Någon kanske blir besviken: Jag kommer inte att tillämpa NEK-A rakt av och föreslå “inför marknadshyror” eller “tillåt organhandel”. Snarare kommer jag att beakta de lärdomar man får när man systematiskt försöker förstå reformer och politisk förändring (Se Ratios forskningsprojekt i frågan) och föreslå ganska små steg – men som i gengäld skulle vara fullt möjliga att genomföra.
Nog med ursäktande.
Starta en SOU-serie för att utvärdera hyresregleringens konsekvenser.
Hyresergleringen infördes 1942, och existerar numera i form av bruksvärdessystemet. Då var syftet att förhindra kraftiga och inflationsdrivande hyreshöjningar under andra världskriget, idag försvaras den oftast med argument rörande social rörlighet och segregation – men de argumenten har ifrågasatts.
Ungefär där står debatten. Det finns en magisteruppsats i frågan (som även blivit artikel i Ekonomisk Debatt) en partsinlaga från Fastighetsägarna, samt ytterligare några funderingar i Ekonomisk Debatt (Roland Andersson, 2001; Eriksson & Lind, 2005). Detta är knappat tillräckligt, varken för att ge frågan en allsidig belysning eller för att resultaten ska få genomslag i debatten.
Konkret finns ett skäl att tillsätta utredningen nu, med ett smalt och konkret uppdrag: Kochs utredning (SOU 2008:38) innebar att de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll avskaffas och ska agera “affärsmässigt” (prop som gäller fr o m i år). Om systemet tidigare är viktigt för att motverka segregation finns det skäl att undersöka vad de senaste förändringarna betyder för just segregationen. Eftersom hyresregleringen och segregationen inte är något välutrett område, skulle denna relativt smala utredningsuppgift kunna kompletteras med ett bredare uppdrag.
I ett sådant kan ingå att jämföra hyres- och bostadsrättsmarknaden ur olika sociekonomiska perspektiv, studera hur kösystemet fungerar, göra forskningsöversikter när det gäller hyresregleringar och olika typer av segregation.
Det är inte givet var en sådan utredning kommer att landa: Eriksson och Lind (länk ovan) menar exempelvis att “många föreställningar om hyresregleringens negativa såväl som positiva effekter är överdrivna”, medan Andersson & Söderberg menar att fakta är så entydiga att det är motiverat att i en ledare i Ekonomisk Debatt fråga “Vad tänker Mona Sahlin göra åt den orättvisa hyresregleringen?”
Oavsett vem som har rätt är det uppenbart att hyresregleringen har potentiellt stora samhällsekonomiska konsekvenser, konsekvenser för människors privatekonomi och att den påstås ha det på segregationen i samhället.
Frågor av betydligt mindre vikt har förärats rejäla utredningar, så varför inte denna?
OBS: 54 sidor!