Här finns nu Tvärdrags artikel som säger sig avslöja “hur bred Borg-kommissionen egentligen var och hur det kom sig att vänstertankesmedjan Arena Idé kom med på båten”.
[Bakgrund: Borg-kommissionen skrev jag om här, vilket sannolikt ledde till mitt omnämnande i ovan nämnda artikel.]
Sakfrågan först: Det råder delade meningar om hur stora utmaningar som skapas för välfärdsstaten av demografiska förändringar de närmaste årtiondena. Å ena sidan, argumentet att försörjningsbördan ökar så kraftigt att ett systemskifte är påkallat. Å andra sidan, argumentet att ålderschocken är ett konstruerat påfund för att kunna driva igenom ett opåkallat systemskifte.
För den som vill fördjupa sig i sakfrågan, har ekonomen Martin Karlsson i debatten kritiserat både överdrifterna och underdrifterna, här i en skrift utgiven av Ohlininstitutet, här i en kritik av Daniel Ankarloos bok Marknadsmyter Välfärdsmyter (vilket resulterade i tämligen laddad polemik, se länkar på Daniels hemsida).
Tvärdragförfattarna Felix Antman Debels och Daniel Suhonen lutar mer åt Ankarloo-linjen, att välfärdsstaten klarar sig fint utan nyliberala reformer, och gillar inte att Arena och Timbro diskuterar finansieringsgap, topping up och prioriteringar inom äldreomsorgen.
Men vad är nyheten i den stort uppslagna Tvärdrags-artikeln? En poäng som görs är att kommissionen inte var så politiskt bred som vissa hävdar. Dess socialdemokrater är så kallade högersossar.
Det är korrekt, men knappast någon nyhet. Ej heller gör det kommissionen mindre intressant, snarare motsatsen: Merparten av den politiska förändring som format dagens Sverige är resultatet av pragmatisk enighet mellan borgare och högersossar. Missnöje med denna mittenkonsensus finns inte bara på vänsterflanken inom socialdemokratin utan också i moderaternas högerflank.
Ett annat avslöjandet är att Timbro/Svenskt Näringsliv betalade det mesta av kommissionen. Det kan nog stämma. Näringslivet kan knappast klandras för detta. Däremot är det underligt och beklagligt att LO – som knappast har ont om pengar – är så snåla med att finansiera tankesmedjor och forskningsinstitut som kan vara motvikter.
Historiskt exempel: 1985 - 2006 fanns FIEF, en facklig motsvarighet till IUI (nuvarande IFN). Nog var det dumt att lägga ned detta? (DN-artikel om nedläggningsbeslutet).
Så till min huvudpoäng: Det mest slående med Tvärdrags-artikeln är hur omedvetna artikelförfattarna tycks vara om de kraftiga förändringar som välfärdsstaten redan genomgått. De skriver att Borg-kommissionen…
öppnar också för att kommunerna ska tillhandahålla ett basutbud med möjlighet att privat ”toppa upp” välfärden med tilläggstjänster. Klassamhället på ett servicehus nära dig. (s. 9)
Det låter här som om klassamhället är något som kommer om topping up införs. De menar såklart att det förstärks om topping up införs. Kruxet är bara att topping up redan förekommer. Kommunerna har sedan tidigt 1990-tal lagt ut äldreomsorg på privata företag, som naturligtvis också kan erbjuda andra tjänster. Lite längre fram i samma nummer av Tvärdrag säger forskaren Marta Szebehely
Redan i dag är det fullt möjligt att köpa tilläggstjänster till den offentligt finansierade hemtjänsten och utnyttja skattesubventionen för hushållsnära tjänster för detta. (s. 23)
När människor hamnar på ett äldreboende kommer de att vilja använda en del av sina besparingar till att göra livet behagligt. Alla vill ha bra omsorg, någon vill ha portvin till efterrätten, någon vill ha massage och någon vill leva asketiskt för att kunna ge barnbarnen ett arv. Att säga nej till en diskussion om vad av detta som ska betalas hur (skatt, avgift eller ur den gamles egen ficka) är knappast konstruktivt.
Det är också ett faktum att gamla på grund av både tillfälligheter och medvetna val har olika mycket besparingar, och det lär bli svårt att hindra människor från att använda dessa, alldeles oavsett om det anses önskvärt eller ej.
En snäll tolkning av artikeln är att författarna menar att det är värt att höja skatterna för att kunna erbjuda en hög nivå på det som ingår i det offentligt finansierade paketet. Kanske kommer det i valet 2022 att vara en vinnarfråga att göra momsen enhetlig för att kunna ge mer pengar till äldreomsorgen?