Finns det inte ett trovärdighetsproblem när [moderaten] Christer G Wennerholm i egenskap av lobbychef tar emot pengar från samma företag som han sedan i rollen av landstingsråd kanske köper varor och tjänster av?
Den frågan ställde Eric Erfors nyligen med anledning av upphandling av spårvagnstrafik, något som nyligen visat sig misstänkt dyrt, orsakat kritik från landstingsrevisorerna;
Revisionskontoret har inte gjort någon egen juridisk prövning av
motiven till att delvis frångå intentionerna i lagstiftningen i LOU/LUF (Lagen
om Offentlig Upphandling/Lagen om Upphandling i Försörjningssektorn),
men bedömer att förfarandet och tidplaneringen leder till bristande konkurrens
och därmed en sämre affärsmässighet vilket i sin tur med stor sannolikhet leder
till onödigt stora kostnade
och fått kritik från oppositionen.
Svenskan ringde nyss, jag kommenterade (jo, det finns ett trovärdighetsproblem) och berättade att arenor där politik och näringsliv knyter informella band som sedan sätter konkurrensen och opartiskheten ur spel är ett genomgående drag i kommunala skandaler. (Här är f ö en hel bok om detta upplyftande ämne…)
Sedan slog det mig att det kanske finns ytterligare ett intressant mönster: Den här typen av problem tycks vara vanligare i länder med borgerligt styre, på grund av dessa partiers kopplingar tillnäringslivet – i varje fall enligt ett papper jag stötte på på konferens i Rennes nyligen.
On the Link Between Government Ideology and Corruption in the Public Sector av Zohal Hessami.
Abstract:
This paper studies whether corruption in the public sector is more likely to
prevail when right-wing parties are in power, which is a question that has so
far not been investigated in the existing literature. The underlying theoretical
link between government ideology and corruption relies on the observation
that politicians of right-wing parties maintain closer ties to representatives of
the private sector in conjunction with the fact that corruption is more likely to
occur in a long-term relationship characterized by mutual trust and reciprocity.
The empirical analysis for 110 countries over the 1984 - 2005 period provides
support to this hypothesis.