Jag har länge förundrats över att det är relativt lite kommers i västra hamnen i Malmö. Efterfrågan finns. Men var är utbudet? En solig dag är glasskön till Bar Italia bisarrt lång. Även på Vespa säljs det lyxglass, liksom på ett nyöppnat ställe vid Scaniaplatsen. Lyxig glass är dyr glass. Detsamma gäller kaffe och läsk. Så varför dyker det inte upp fler och billigare alternativ?
Intressant nog har kommunen tagit på sig rollen att motverka konkurrens som skulle kunna öka utbudet och pressa priserna, allt enligt en informativ artikel i Kvällsposten (som jag fann via vhamnen.com)
Vi har sagt nej till allt för att de [ambulerande glass försäljare] inte ska "plocka godbitarna" från de som har lokaler med höga avgifter, säger Bo Andersson, enhetschef på gatukontoret Malmö.
“Nej till allt”, alltså. Men vad skulle hända om ambulerande glassförsäljning tilläts i västra hamnen (förutom att ett antal ungdomar skulle få sommarjobb)? Visst är det tänkbart att alla som köar till Bar Italia hellre skulle köpa pinnglass för en tia – men i så fall beror detta rimligen på att de föredrar pinnglass framför lyxglass för dubbla priset. Bar Italia skulle då tvingas ersätta lyxglassen med något som bär sig bättre.
Mer troligt är att vissa föredrar billig pinnglass, medan andra föredrar dyr lyxglass, och att båda grupper skulle vinna på ökat utbud och minskade glassköer.
Så tänks det alltså inte på Gatukontoret i Malmö. Istället har den noterade avsaknaden av kommers i västra hamnen nu fått sin förklaring:
Runt 50 kaffevagnar, pölsemän och läskförsäljare har fått nobben de tio år som området har funnits.
Nåväl, det är väl aldrig försent att ändra sig: Allt kommunen behöver göra är ju att låta de som tror sig ha funnit en marknadsnisch testa om verksamheten går runt. Men Bo Andersson tänker inte så heller:
Det vore ju inte juste heller mot dem som fått nej tidigare om vi skulle säga ja till någon nu plötsligt, säger Bo Andersson.