När det händer något tragiskt, jagas det syndabockar. Just nu ligger internet, bloggar och dataspel risigt till. Så här skrev exempelvis Thomas Hylland Erikson, professor i socialantropologi, i Svenska Dagbladet nyligen, med anledning av händelserna i Norge:
Rubrik: Internet filtrerar fram hat.
… Med god hjälp från internet (och ”World of warcraft”) gick han [gärningsmannen] allt djupare in i en parallellvärld där gråzonerna är borta, alla frågor har enkla svar, och bara ett fåtal problemställningar kräver uppmärksamhet.
Tesen kan uttryckas som att internet gör det lättare för människor att undvika motargument och nyheter som inte passar in i den givna världsbilden: En “ideologisk tunnel-existens” (Bo Rothsteins uttryck).
Stämmer det? Nog gick det att läsa selektivt och hoppa över artiklar från meningsmotståndare även i gammelmedia? Men visst, vill man uteslutande få nyheter från något extremt ideologiskt perspektiv och inget annat, är det lättare nu än förr.
Internet gör det dock också lättare att argumentera emot. Naturligtvis är det mycket jobbigare att ta debatten i kommentarstrådarna där främlingsfientliga hänger – men kanske gör det också mer nytta än att bära en ‘jag gillar olika’-knapp?
Slutligen: Internet innebär kraftigt sänkta kostnader för informationsspridning. Det betyder att mäktiga aktörers distributionsmonopol luckras upp. Kina kan exempelvis inte låtsas som ingenting när tågen spårar ur och 40 personer dör (DN-artikel).
Om man lägger ihop dessa effekter och andra, är det mest troliga att internet är bra eller dåligt för demokratin?