Det korta svaret: Nej, migration är en samhällsekonomisk vinst. Däremot kan migration vara problem för den offentliga sektorns ekonomi, genom ökade utgifter för nyanlända som blir försörjda av välfärdsstaten snarare än av eget arbete, eller genom minskade skatteintäkter när exempelvis högutbildade flyttar utomlands.
Det är alltså en skillnad på vad som samhällsekonomiskt kostsamt och vad som är kostsamt ur statens, kommunens eller hela den offentliga sektorns perspektiv. Det samhällsekonomiska perspektivet är ovanligt i flyktingdebatten, men vanligt i skattedebatten.
Ett exempel: Påståendet att jobbskatteavdraget är dyrt då det har kostat 80 miljarder bemöts ofta av det - helt korrekta - påpekandet att en skattesänkning inte är en samhällsekonomisk kostnad. De uteblivna skatteintäkterna motsvaras fullt ut (och överträffas faktiskt) av ökade intäkter för hushållen och företagen.
En samhällsekonomisk kalkyl beaktar alla vinster och kostnader oavsett var de uppstår. Även framtida konsekvenser bör räknas in. Vanligen diskonteras dessa på basis av hur avlägsna de är. Detta gör samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar metodmässigt svåra: hur ska framtida vinster och kostnader ska vägas mot nutida?
Den samhällsekonomiska kalkylen för arbetskraftsinvandring och flyktingmottagning börjar lämpligen med vinsten för den som flyttar till ett land. Den som flyttar kan antas föredra det nya landet framför det gamla. Det är svårt att veta hur stark denna preferens är, men då många betalar ett högt pris för att få komma är det (och gör mycket för att slippa bli utvisade) är det troligt att det rör sig om en stark önskan. Då är vinsten av att göra det lättare att komma och lättare att stanna också stor.
Om det bara funnes en privat vinst för den som flyttar, skulle den samhällsekonomiska effekten härmed vara utredd. Men beslutet har effekter för andra parter, och det kan finnas både positiva och negativa externa effekter som ska beaktas.
* Positiva externa effekter: Människorna i mottagarlandet vinner på att fler människor innebär ökade möjligheter till stordriftsfördelar och specialisering/arbetsdelning. Det är en aspekt som sällan framhålls i debatten, vilket kan ses som ett tecken på hur omedvetna många svenskar är om vad som bygger välstånd. Det är värt att poängtera att vinsten av arbetsdelning i produktionen och frivilliga byten i konsumtionen ökar med graden av heterogenitet i befolkningen. Ju fler olika kompetenser och smaker som finns, desto större är vinsten av att specialisera sig på olika områden och byta med varandra.
Lite teoretisk stadga till argumentationen: Den som eventuellt genomlidit någon av mina kurser i mikroekonomisk teori kanske minns hur indifferenskurvor för en vegetarian och en nykterist ser ut i en värld där öl och korv är de enda varorna. Möjligheterna till paretoförbättrande byten är betydligt större när det finns både vegetarianer och nykterister än när exempelvis alla vill ha öl och ingen vill ha korv).
Ett relaterat praktiskt exempel: Malmö har numera en hyfsat stor utlandsfödd befolkning som av religiösa skäl inte konsumerar alkohol och fläskkött. Samtidigt finns en betydande del svenskfödda som av olika skäl tar det lugnt med alkohol och fläskkött. Grupperna är olika i många dimensioner men gynnar varandra genom att marknaden för alkoholfria alternativ och alternativ till fläskkött växer. Samtidigt är det inget som hindrar utlandsfödda att trots eventuella religiösa förbehåll arbeta med att förse svenskfödda (och andra) med bland annat alkohol och fläskkött.
Den hugade kan nog hitta på fler exempel på positiva externaliteter av invandring, men låt oss kika på minussidan:
* Negativa externa effekter: Vinsten i mottagarlandet motsvaras av en förlust i ursprungslandet, som ju får minskade möjligheter till arbetsdelning och stordriftsfördelar. Vidare kan tänkas att den som flyttar är saknad i ursprungslandet. Kanske ökar brottsligheten i det nya landet, kanske ogillar delar av befolkningen ökad heterogenitet.
Många positiva effekter i det nya landet motsvaras alltså av negativa effekter i ursprungslandet. Ett enkelt resonemang skulle vara att säga att de är svårbedömda i storlek, men sannolikt ungefär lika stora så att de tar ut varandra. Samhällsekonomiskt återstår då den privata vinsten för den som flyttar.
Mycket tyder dock på att de positiva externa effekterna är större än de negativa: När migration sker från fattiga länder med dåligt fungerande marknadsekonomi och samhällsinstitutioner, kapitalbrist och gammal teknologi till länder som Sverige är de positiva effekterna sannolikt markant större än de negativa.
De studier som försökt räkna på saken styrker denna bild. I Journal of Economic Literature publicerades nyligen en översikt (fritt tillgänglig!) med bland annat följande sammanställning:
I artikelns abstract sammanfattas slutsatserna:
The gains to eliminating migration barriers amount to large fractions of world GDP—one or two orders of magnitude larger than the gains from dropping all remaining restrictions on international flows of goods and capital. When it comes to policies that restrict emigration, there appear to be trillion-dollar bills on the sidewalk.
Fyra värdesiffror i dessa sammanhang är naturligtvis en chimär av exakthet. Storleksordningen tyder dock på betryggande marginal innan den samhällsekonomiska kalkylen blir negativ.
Man ska dock komma ihåg att alla vinster inte uppstår i mottagarlandet och mottagarlandets offentliga budgetsaldo kan mycket väl påverkas negativt av betydande flyktingmottagande. När en reform ger stora samhällsekonomiska vinster men samtidigt försämrar den offentliga budgetens saldo är den smarta lösningen att leta efter en så kallad Kaldor-Hicks-lösning (wikiförklaring): en omfördelning eller omstrukturering som gör alla till vinnare (vilket är teoretiskt möjligt då vinnarna vinner mer än vad förlorarna förlorar).
För Sveriges del är det uppenbart var vi ska leta: När utlandsfödda försörjs av välfärdsstaten snarare än av eget arbete blir vinsterna mindre och kostnaderna högre än de skulle behöva vara.
Mer om detta när jag kommer till frågan om välfärdsstat och migration!