En fråga som får förvånansvärt lite utrymme i debatten om ojämlikhet är huruvida den ökade spridningen av disponibla årsinkomster också skapat ökad ojämlikhet i konsumtionsutgifter.
Statistik kring detta är inte lika lätt att samla in som statistik över förvärvsinkomster. Men SCB:s HUT-data kan ändå tyckas lite väl skrala med tanke på hur bra Sverige ofta är på offentlig statistik och på hur många som är intresserade av jämlikhetsfrågor.
Nåväl, följande kan plockas fram: Hur mycket högre är konsumtionsutgifterna i den översta inkomstdecilen jämfört med de 10 procent med lägst disponibel inkomst? Svaret visar sig vara 3,6 gånger. Någon tydlig trend är svår att skönja, men det är inte otroligt att 2009 påverkas av finanskrisen, och att 2010 års siffra liknar den för 2008.
| decilkvot | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | |
| d90/d10 |
3,59 |
3,14 |
4,02 |
3,61 | |
| d80/d20 |
2,78 |
2,59 |
2,64 |
2,77 |
Om man istället jämför hushållstyper, går det att få en jämförbar tidsserie med start 2003. Jag räknade ut kvoten mellan hushåll med två vuxna utan barn (dinky) respektive hushåll med två vuxna och barn (trad.fam.) och ensamförälderhushåll.
| Hushållstypkvot | 03 | 04 | 05 | 06 | 07 | 08 | 09 | |
| Dinky/ensamförälder |
1,28 |
1,22 |
1,21 |
1,20 | 1,31 | 1,27 | 1,21 | |
| Trad.fam./ensamförälder |
1,65 |
1,65 |
1,55 |
1,52 | 1,71 | 1,65 |
1,62 |
Inte heller här syns något tecken på ökade klyftor, snarare tycks ensamföräldrarna ha dragit ned konsumtionen relativt sett mindre under krisåren 2008 och 2009.
Problemet är att statistiken inte är tillförlitlig. Tidsserien är för kort. Äldre data finns, men då är åldersgränserna annorlunda. Utgifterna finns dock uppdelade på väldigt många utgiftsområden. Den som vill kan räkna ut ojämlikhet i skaldjurskonsumtion. Men undersökningen bygger på ett urval, och varje siffra kommer med en rejäl felmarginal, som gör det svårt att dra slutsatser om detaljerade konsumtionsmönster över tiden.
Tänkbar slutsats: Vi borde ha mer och bättre data. SCB skulle redan nu kunna göra utgiftsmåtten någorlunda jämförbara över tiden. Vi vet att inkomstspridningen ökat en hel del sedan 1980 – men vi vet inte i vilken utsträckning det också har lett till ökad ojämlikhet i konsumtion.