I 2010 års world development report gjordes en metodologisk innovation: Inequality adjusted Húman Development Index. Detta mått beaktar inte bara genomsnittlig nivå av inkomst, livslängd och utbildning för olika länder, utan även hur dessa är fördelade i befolkningen.
Sverige klarar sig en placering bättre med inequality adjusted HDI jämfört med vanliga HDI (3a istället för 4, efter Norge och Australien). (relevant wiki-länk).
Motivet, enligt UNDP:
“The HDI alone, as a composite of national averages, hides disparities within countries, so these adjustments for inequality provide a fuller picture of people’s well-being,” said Jeni Klugman.
Måttet innebär således att länder som tar emot många invandrare från fattiga länder, kommer att få stora försämringar i sitt indexvärde: Utöver den (ofta marginella) effekten på genomsnittet, uppstår en potentiellt betydande effekt på fördelningen inom landet.
Index av detta slag har tillkommit för att BNP per capita anses för smalt eller normativt tvivelaktigt. Men det är tveksamt om de normativa implikationerna av ojämlikhetsjusterat HDI delas av de som gillar måttet HDI.
Ytterst är det en perspektivfråga: Är det en önskvärd utveckling att ojämlikheten globalt minskar, samtidigt som den ökar inom de flesta länder? Som tidigare påpekats tycks detta vara vad som pågår just nu.
Min prognos är att det snart kommer ett mångfaldsjusterat HDI, tänkt att lösa dessa underligheter…
(tack till peter för inspiration)