Senaste poster
Populära
« Fler pusselbitar i krisen – varför den expansiva penningpolitiken inte tycks skapa inflation | Main | Utredningen om nystartzoner ger förslag på lättsvenska »
onsdag
aug082012

Är nystartszoner en bra idé?

NewImage

Förslag från utredningen om nystartszoner kom igår (nyhetslänkar: SvdEkot). I Visby presenterades den skuggutredning jag ledde på uppdrag av Fores, i vilken ett antal kloka tänkare gavs fria tyglar att fundera kring frågan och problemet med utsatta områden. (Det blir snart nytt seminarium i Stockholm på temat)

Utredningens förslag innebär en sänkning av arbetsgivaravgiften från drygt 30 till 10 procent för företag med max 50 anställda i ett antal områden, där andel sysselsatta understiger 44,5 procent, långvarigt försörjningsstöd överstiger 6,8 procent och andelen utan gymnasieexamen överstiger 31,3 procent.

Kommer detta att öka sysselsättningen?

Erfarenheter från andra länder talar för att det kommer att skapas viss sysselsättning. Dock är det tveksamt hur länge effekten varar, om det är nya jobb eller bara omflyttning, och självfallet skapas gränsdragningsproblem, upplevda orättvisor och snedvridningar just där gränserna sätts.

Är det en bra idé?

Förmodligen inte. I Fores-antologin gavs samtliga författare helt fria tyglar, och jag själv var om något försiktigt positiv till tanken i början av projektet. Men de flesta (Yves Zenou tydligaste undantaget) landar ändå i varierande grad av skepsis mot förslaget.

Om förslaget fungerar blir det lättare för individer i vissa områden att få jobb nära sin bostad. Men det grundläggande problemet är att de har svårt att få jobb överhuvudtaget. Lyckade stadsdelar kännetecknas inte nödvändigtvis av att människor jobbar geografiskt nära sin bostad. Det faktum att symptomen syns tydligast i vissa geografiska områden betyder inte att problemets orsaker finns i dessa områden. I värsta fall förstärker en särlösning områdets problemkaraktär så att problemen förvärras.

(Däremot finns en hel del att säga om stadsplaneringen av dessa områden, vilket belyses väl av Jerker Söderlinds kapitel i boken)

Det fundamentala problemet är att utsatta individer har svårt på hela den svenska arbetsmarknaden.

Är det bättre än att göra inget?

Kanske. Men att göra inget borde inte vara ett alternativ.

Vad borde man göra istället?

Bryta upp de strukturer som bidrar till utsatthet hos individer. Dessa har ett geografisk mönster som syns exempelvis i statistiken över försörjningsstödsberoende på kvartersnivå, men strukturerna finns i hela samhället.

Tre förklaringar återkommer i samhällsdebatten som tänkbara diagnoser på problemen:

  • Bristande utbildning
  • Bristande marknadsmekanismer
  • Rasism och främlingsfientlighet

Ofta ställs dessa förklaringar mot varandra. Min bild - grundad på såväl studiebesök i berörda områden, andra utredningar och debattinlägg samt vetenskapliga artiklar - är att samtliga diagnoser stämmer i Sverige idag. Därför finns det skäl att söka lösningar i samtliga tre dimensioner. Några exempel:

  • Stärk den socio-ekonomiska potten i skolpengen (dess utformning varierar mellan kommuner och en relativt liten del fördelas på basis av skolområdets socioekonomiska karaktär).
  • Ersätt turordningsregler med generell anställningstrygghet.
  • Slopa idén om lärarlegitimation och låt skolorna rekrytera lärare som passar just den skolans elever.
  • Förändra försörjningsstödet så att det lönar sig bättre att arbeta.
  • Överväg ett körkortsstöd inom försörjningsstödet som gör det lättare för unga som vill ta körkort när hushållet har försörjningsstöd (alternativet är ofta svartarbete).
  • Gör stickprov vid anställningsintervjuer för att motverka diskriminering av utlandsfödda.
  • Höj grundavdraget i inkomstbeskattningen (kompensera med höjd moms).

Men om företag flyttar till dessa områden uppstår väl positiva kringeffekter?

Visst, och dessa externaliteter ska inte underskattas. Det uppstår en marknad för lunchrestauranger och dylikt, det ökar det politiska trycket på rimliga kommunikationer och det leder till möten mellan människor som annars inte skulle mötas. Men dessa effekter kan skapas effektivare utan selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften, genom förändringar i principerna för utlokalisering av statliga verk. (Tänk om Sadev lagts i Göteborg eller Malmö istället för i Karlstad!)

Naturligtvis löser inte heller denna åtgärd grundproblemet, men som symbolåtgärd har den klara fördelar framför den selektiva sänkningen av arbetsgivaravgifter.

Fler förslag och källor finns i mitt slutkapitel i boken som kan läsas i sin helhet på nätet.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (4)

Dessa nystartszoner är givetvis inte någon lösning till integrationsproblemen. Vad som måste till är en förändring av incitamenten. För det första måste invandrarnas incitament för att integreras stärkas, dvs kostnaderna för att integreras att sänkas och intäkterna höjas. För det andra så måste incitamenten bland företag, organisationer, myndigheter och individer för att bidra till integrationen stärkas. Analysen av integrationsproblematiken måste börja med att bena ut hur dessa incitament kan förstärkas.
Vilka nya jobb menar vi för att lösa arbetslösheten i ex.vis Malmö. Antar att de skall komma inom tjänstesektorn 4000-6000 nya jobb innebärande ny tjänstekonsumtion och förändrade konsumtionsmönster bland malmöiterna på ca 2 till 3 miljarder kronor. Finns den marknaden i den privata sektorn?
Oavsett nystartszoner eller andra förslag.
10 aug | Unregistered Commentergöran
"Överväg ett körkortsstöd inom försörjningsstödet som gör det lättare för unga som vill ta körkort när hushållet har försörjningsstöd (alternativet är ofta svartarbete)."

Hur menar du exakt? Vad är svartarbete alternativ till? Att ta körkort?
Oklar formulering, helt klart. Jag menar att alternativet till att finansiera körkortet inom försörjningsstödet ofta är att den som vill ta körkort arbetar svart för att ha råd.
2 jun | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.