Jag blev förvånad när jag hörde att forskaren Marta Szebeheley enligt nyhetsrapporteringen "dömer ut privat äldreomsorg". Jag läst en hel del av vad hon skrivit, och även om jag anar en kritisk underton mot marknader och konkurrens brukar hon vara ganska nyanserad. Min bild av forskningen är att den definitivt inte ger skäl att döma ut privat äldreomsorg helt.
Jag letade upp rapporten, hittar på sid 272 "Summary of findings: Consequences of marketization" en tabell som är tänkt att sammanfatta forskningen:
Som synes finns flera tecken på vissa besparingar, men också på lite lägre personaltäthet och kanske fler timanställda i vinstdrivande enheter, men generellt sett inga stora skillnader (for-profit = FP, non-profit = NP). Knappast skäl att helt döma ut privat äldreomsorg.
Dessutom kan jämförelserna i rapporten mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande verksamheter knappast tolkas som effekter av konkurrens (eller 'marketization'). En viktig poäng med konkurrens är ju att mångfalden i kombination med valfrihet skapar ett lärande som förbättrar alla verksamheter, oavsett huvudman och eventuellt vinstmotiv.
I Sverige skulle den effekten alltså möjligen kunna synas på kommunnivå. Den enda studie jag vet som testar en sådan effekt är Bergman m fl som undersöker effekten av att handla upp äldreomsorg i konkurrens, snarare än att kommunen producerar in-house. Ur abstrakt:
The results indicate that procurement significantly increases non-contractible quality as measured by survival rate, reduces the cost per resident but does not affect subjectively perceived quality.
Bergmans studie är intressant nog inte ens nämnd i rapporten Marta Szebehely och Gabrielle Meagher.