Igår skrev Maciej Zaremba i DN om vad som verkar vara en svårmotiverad hedersdoktorutnämning vid Karlstad universitet. Bland det mest intressanta i artikeln är Zarembas beskrivning av tystnaden och oron:

”Så sanslöst, så omdömeslöst... Kollegerna från andra universitet gapskrattar när Karlstad kommer på tal. Hur mås det bland grantopparna, frågar de, hur många miljoner har ni fått för fjäsket? Då känns det inte så roligt att svara: ”inga ännu...”

Denne forskare är mest bedrövad å studenternas vägnar. De har rätt att kräva av sin rektor att hon upprätthåller skolans heder. Får jag citera detta? ”Ja, men utan namn.”

Jag har börjat vänja mig vid att vårdbiträden, lärare och läkare kräver anonymitet när de har synpunkter på verksamheten. Men hen är ingen doktorand i beroendeställning. Hen är professor, en av dem som vi satt att vakta den akademiska friheten.

På högskolans interna debattforum vittnar forskare om hur frispråkiga tillrättavisas eller skräms till tystnad.

Hittills inget svar från universitetet, men på websidan kommenteras frågan:

Inte helt oväntat låg mediernas fokus på den norske affärsmannen Olav Thon.
I vanliga fall brukar hedersdoktorer inte väcka något större medialt intresse, men att universitetet utnämnt Olav Thon har lett till starka reaktioner. Universitetet har fått kritik för att en person som stödjer Fremskrittspartiet utsetts. Andra har riktat kritik mot själva utnämningsprocessen.

-Jag hade inte väntat mig att det skulle bli så starka reaktioner. Men det är heller inget jag ligger sömnlös över, sa Olav Thon som poängterade att han främst sympatiserar med partiets önskan att sänka skatter och avgifter och minska den offentliga sektorn.
Han tror att man i Sverige har missförstått situationen och att man i Norge är mer insatt.

Per Eiritz, som tidigare också suttit i universitetets styrelse, talade om vikten av att ha högt till tak inom universitetet.
- Det är inte fel att diskutera sakligt, alla måste få komma till tals.