Min ECIPE-rapport om sysselsättningsgapet i OECD-länderna fick god uppmärksamhet (bl a en artikel i Metro). Här är min DI-debattartikel på rapporten, och här är LOs svar. Det finns också en mängd twitter-kommentarer av varierande slag.
Några kommentarer med anledning av kommentarerna:
1. LO har tre invändningar, samtliga anknyter till faktorer jag försökt korrigera för i rapporten, nämligen diskriminering, utbildning och mängden invandrare:
”Om det [kollektivavtalen] är problemet så skulle jag dra slutsatsen att arbetsgivare i Sverige inte är beredda att anställa människor som kommer från andra länder till samma lön. Det tycker jag är oroande”, säger han. […]
Thomas Carlén har också andra invändningar mot rapporten. Framför allt handlar det om att invandrare precis som Sverigefödda kan se väldigt olika ut när det kommer till utbildningsnivå och hur etablerad man är i Sverige.
”Sverige tar emot mycket fler flyktingar än våra grannländer. Om de inte kommer i jobb kanske det inte är ett misslyckande för svensk arbetsmarknad och svenska kollektivavtal”, säger han.
Utbildning korrigerar jag för i rapporten, andel utlandsfödda i befolkningen lika så. Det sista citatet är anmärkningsvärt nära att LO skyller bristande integration på det höga flyktingmottagandet – vilket inte hindrar att detta kan ha förklaringsvärde, se nästa punkt:
2. Peter Santesson har tidigare hittat en hög korrelation mellan asylinvandringen och sysselsättningsgapet (här och här), ffa för antalet positiva asylbeslut per år 1999–2011 dividerat med folkmängden. Han testar även ett mått på arbetskraftsregleringar (Labor Freedom från Heritage Foundation) som inte verkar förklara något. Däremot ställer Peter inte många olika förklaringar mot varandra som jag gör.
Asylmottagandet finns för mycket få länder (jag räknar till 18 i Santessons skatterplot), vilket inte räcker för multivariat analys. Dessutom är dessa 18 alla EU-länder, vilket utelämnar info från exempelvis USA och Kanada.
Resultatet i sig är dock inte orimligt: När länder under viss tid tar emot många asylsökande tar det rimligen tid innan arbetsmarknaden anpassar sig. Resultaten i rapporten antyder väl att kollektivavtalen är en trolig förklaring till att denna anpassning går långsammare (och kanske inte alls) i vissa länder.
3. Många drar slutsatsen att om segregation beror på kollektivavtalen är det lönenivåerna som spelar roll, och avkräver mig åsikter om vilka löner som ska sänkas och hur mycket. Det senare har jag ingen åsikt om. Rapporten pekar på ett mönster när länder jämförs, påpekar att detta mönster talar för att facken funderar kring sin roll och att politikerna funderar över fackens makt.
Noteras bör dock att kollektivavtalen inte bara rör lönenivåer utan även arbetstider, arbetsuppgifter och andra villkor. Kollektivavtal kan också tänkas påverka vilka företag som uppstår och etablerar sig på en marknad (minns debatten om Toys R Us, Espresso House m fl). Dock är det mycket troligt att ett minskat sysselsättningsgap genom minskad fackföreningsmakt kommer till priset av ökade inkomstskillnader.
4. Slutligen – på förekommen anledning: Jag har inte fått betalt från någon för denna rapport, som kom ur ett blogginlägg som i sin tur kom till för att jag var nyfiken, och till min förvåning såg att en enkel cross-country analys av detta slag inte hade gjorts.
Jag är anställd som lektor vid Ekonomihögskolan i Lund och vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), och min forskning de senaste åren (liksom de kommande fyra) är till stora delar finansierad av medel från Vetenskapsrådet. Det är således inte på något sätt näringslivet som trummat fram min studie.
Data har inte valts för att bekräfta eller falsifiera en viss hypotes, och jag uppmuntrar alla nyfikna att bygga vidare på analysen. Hela datamängden är tillgänglig som ett google spread-sheet så det är bara att sätta igång. Till exempel kan alla som menar att anti-diskrimineringspolitik och liknande borde spela stor roll testa detta med hjälp av MIPEX-data.