Rostila svarar idag. Hälsoutvecklingen nämns inte med ett ord. Den minskade tilliten vill han styrka med SOM-data:
andelen ”höglitare” [har] minskat i den ekonomiska krisens kölvatten alltsedan 1996 (från 58 procent 1996 till 54 procent 2009)
Jag skulle inte dra några enorma växlar på detta, i synnerhet inte då 1996 var några år efter 90-talskrisen, och 2009 var mitt i finanskrisen. Och mycket riktigt:
Enligt SOM var andelen så kallade höglitare mycket riktigt 54 procent 2009, 4 procentenheter lägre än 1996. Men andelen höglitare 2010 var 57%. (Tack Daniel som kollade upp detta)
Möjligen kan jag ge Rostila lite hjälp: Om jag minns rätt har detaljerade analyser av SOM-data (?) gett vid handen att eventuella tendenser till minskad tillit i Sverige finns hos unga födda efter 1985, men eftersom tilliten tenderar öka med åldern vet vi fortfarande hur det slutar. (Vet någon var jag läst detta?)
I övrigt vill jag tipsa intresserade om några artiklar som hur orsakssambanden kan tänkas gå:
Tillsammans med Christian Bjørnskov har jag en artikel med den förhoppningsvis självförklarande rubriken “Historical Trust Levels Predict the Current Size of the Welfare State”.
Bjørnskov, C., & Svendsen, G. (2012) har därefter bekräftat sambandet med en annan typ av identifikationsmetod. Ur deras abstract:
… One missing link in explaining the long-run sustainability of such comprehensive welfare states could be the already-existing stock of trust. Indeed, our cross-country results suggest that trust determines the size of welfare states as well as three features that are arguably necessary for their preservation: high levels of political confidence, strong legal institutions protecting private property rights, and low levels of bureaucratic corruption.
Slutligen finns Yip et al (2007) som försöker separera effekten av tillit från effekten av socialt kapital (att ha vänner och vara med i olika organisationer):
We further find that trust affects health and well-being through pathways of social network and support. In contrast, there is little statistical association or consistent pattern between structural social capital (organizational membership) and the outcome variables.
Resultatet tyder således på att sambandet mellan organisationsmedlemskap och hälsa är spuriöst, dvs att båda drivs av den bakomliggande attityden tillit.
Avslutningsvis:
Som framgått är forskningen i högsta grad aktiv, och alla angreppssätt (teori, mikrodata, makrodata) har sina nackdelar. Jag rekommenderar alla att fundera kring vilka mekanismer som skulle kunna förklara olika samband, och beakta även sådan empiri som inte bekräftar ens förförståelse.
Och apropå förförståelse tycks många tro att om man jobbar på IFN är man köpt av svenskt näringsliv och därför vill smutskasta den svenska välfärdsstaten. I själva verket har jag blivit mer positiv till den svenska välfärdsstaten sedan jag disputerade 2003 )och jag var ganska positiv redan då). Jag har dock också blivit mer skeptisk till att rekommendera andra länder att göra likadant.
Referenser:
Bergh, A., & Bjørnskov, C. (2011). Historical trust levels predict the current size if the welfare state. Kyklos, 64, 1-19.
Bjørnskov, C., & Svendsen, G. (2012). Does social trust determine the size of the welfare state? Evidence using historical identification. Public Choice, 1-18.
Yip, W., Subramanian, S. V., Andrew, D. M., Dominic, T. S. L., Jian, W., & Ichiro, K. Does social capital enhance health and well-being? Evidence from rural China. 2007. Social Science & Medicine, 64, 35-49.