I dag publicerades en riktig godbit för alla som samlar på artiklar som blandar ihop korrelation och kausalitet. Ett utdrag:
måltidsvanorna påverkar attityderna … De som äter tillsammans känner inte bara större tilltro till sina medmänniskor utan också till politikerna och uppvisar även större tilltro till den egna förmågan att influera de förtroendevalda. Också toleransen ökar.
Det råder ingen tvekan om att författarna tror sig veta åt vilket håll orsakssambandet går:
Men hur uppstår i sin tur ett socialt kapital? Det är här måltiden kommer in. Måltiden erbjuder en mötesplats, där människor lär sig att umgås med varandra och utvecklar sympati för varandra.
Men även om ensamätarna med odemokratiska attityder är ganska få i vårt land utgör de naturligtvis ett stort problem. Den nya individualismen har en baksida. Det finns en isolationism i det moderna samhället, som gynnas av teknikutvecklingen i form av nätet, tv, mobilen.
Vilka skriver då detta? Jo, ingen mindre än statsvetarprofessorn Leif Lewin tillsammans med Evelina Stadin, som presenteras som “C-student i statskunskap vid Uppsala universitet” [heter det fortfarande C-nivå?]
En tänkbar förklaring till den besynnerliga texten återfinns i Lewins presentation:
Leif Lewin är professor emeritus vid Uppsala universitet och Måltidsakademiens förste preses.
Om måltidsakademien kan man läsa mer här, bland annat:
Måltidsakademien inrättades år 2000 i ambitionen att främja måltidskunskapen genom att föra samman företrädare för skilda discipliner till ett mångvetenskapligt möte.