Här skriver en IT-företagare om sina erfarenheter av arbetsförmedlingen:
Vi är en prisbelönt startup som vill anställa en ung medarbetare. På sex veckor ordnade Arbetsförmedlingen fram... noll sökande. […]
Vi hade inga större krav på erfarenhet eller utbildning, men krävde datorvana och att man kan komma i tid. När jag efter en månad inte fått något svar skrev jag igen och upprepade samma sak. Jag fick fortfarande inget svar […] Till sist var jag så irriterad att jag helt enkelt åkte dit, slog näven i bordet och krävde att få träffa någon som kunde hjälpa mig. Jag fick då en tid och ombads återkomma två veckor senare. Jag berättade vad vi hade för behov och fick till svar att de skulle göra en kallelse, så att vi kunde komma tillbaka och träffa några av de 365 arbetssökande ungdomar vi hade i kommunen. Dagen D kommer. En timme innan vårt möte mejlar förmedlaren och säger att de tyvärr inte hunnit få ihop några ungdomar, så vi var tvungna att skjuta på mötet.
Anekdoten är nästan identisk med vad en städföretagare i Södertälje berättade för mig under arbetet med boken om nystartszoner.
För den som vill veta om detta bara är anekdoter eller illustrationer på något systemfel, kanske 15 januari 2016 är ett datum att se fram emot: Då redovisas en utredning som enligt direktiven bl a ska "analysera om Arbetsförmedlingen använder de insatser som myndigheten har till sitt förfogande på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt."
Vissa gillar dock inte att det är Agneta Dreber som utreder.