- Berghs Betraktelser

Igår var jag på ett heldagssymposium i Lund, anordnat av Kung. Fysiografiska Sällskapet (!). Tema: Forskningens samhällsansvar. Presentationerna gav upphov till många tankar, så här följer de sedvanliga minnesanteckningarna (fakta helt overifierade):

Inledning av Ulf Körner & Peter Sylwan:

Tycho Brahes forskningsanslag motsvarade 1% av BNP.
Kemister smakar på det mesta
Ett pollenkorn av vete rymmer 18 Mb data lagrade i dna

Claes Dahlgren: Hur och när ska forskningskvalitet bedömas för att ge god utdelning?

VR liknar alltmer en myndighet för verksamhetsstyrning
Olyckligt att medel anslås i stor utsträckning på basis av planerad forskning - leder till att forskare anlitar konsulter för att skriva ansökningar.
Bisarrt att VRs procedurer kan innebära att varje ansökan läses av endast en sakkunnig.
Bättre att anslå på basis av tidigare prestationer

Lennart Thörnqvist om fusionsforskning

Fusionsforskning kan vara vår tids alkemi
ett politiskt projekt som var det enda konkreta resultatet av 80-talets toppmöten mln USA och Sovjetunionen
En jätteanläggning som ska byggas har blivit gravt politiserad, stöd levererar i form av kabel snarare än pengar, och supraledarna måste komma från bl a Kina, Japan, USA och EU

Sten Stymne: Är motståndet mot gentekniken på växter ett brott mot mänskligheten?

Greenpeace grundare hoppade av organisationen pga dess motstånd mot GMO. (NB: verkar onekligen stämma)
En av de största globala utmaningarna är att ge föda åt ytterligare 2 miljarder på existerande åkrar, utan att avverka mer regnskog. GMO gör detta mycket enklare.
Efter 20 års användande har inga negativa hälsoeffekter funnits, men dessa forskningsresultat inte haft någon som helst effekt på den allmänna opinionen.
Annika Åhnberg gjorde en klok invändning: Motstånd mot GMO minskar knappast av att rikta kritik mot hela idén om ekologisk odling. Två bra inslag i ekologisk odling är crop rotation och mindre/bättre bekämpningsmedel.
Sedan 2005 har Sverige ett mål på 20 procent ekologisk odling inom Sverige. Inför detta beslut gjordes ingen miljökonsekvensbeskrivning.
Ja, det finns gifter i maten. Dagens analysmetoder gör att även extremt små mängder kan detekteras. Skilj på existens och storlek! Äpplen är farliga först vid konsumtion av 400 kg dagligen.

Bo Rothstein: Vad får forskaren säga?

Cole: The great american university är en bok att kolla upp
Bo sade till mig att det enda ekonomer numera är eniga om är en metodmässig verktygslåda, vilket jag höll med om. Jag avstod från att säga något om statsvetare och fyrfältsmatriser.
Bo presenterade en fyrfältsmatris av statsvetare i två dimensioner: publicerar sig flitigt vetenskapligt och sådana som syns ofta i media. Endat tre gör båda, medan 17 resp arton gör det ena men inte det andra. Enighet rådde om att det största problemet är att de flesta varken publicerar sig vetenskapligt eller syns i massmedia. Anders Sundell gavs credit för dessa siffror.
En publikfråga undrade om det faktum att de enda som påpekar att den globala uppvärmningen tycks ha avstannat (de senaste 18 åren) är pensionerade forskare, beror på att de inte hänger med i forskningen eller på att de inte behöver vara följsamma längre.

Ulrika Sahlin: När beslutsfattare knackar på - att vara beredd att ge ett vetenskaplig svar

När forskare uttalar sig kan det vara klokt att vara Bayesiansk. Dock är det mycket svårt att lära sig Bayesiansk sannolikhetsteori vid Lunds universitet.

Ulf Ellervik: Populärvetenskap eller vetenskaplig popularitet?

När 8 doktorander i kemi fick frågan från en journalist om det är sant att coca cola kan användas som rostborttagningsmedel, valde alla att bolla frågan vidare till någon annan - trots att frågan är i det närmaste trivial (även för mig som läste kemi senast på gymnasiet: coca cola är surt och bör således fungera, dock sannolikt inte kostnadseffektivt).