Strukturrationalisering i blogsfären

Remissinstansen inryms numera under inslags paraply. PSW själv är numera regelbunden hos NEO.

Eftersom detta är två av mina favoritstatsvetare i Sverige, ser jag fram emot den efterlängtade recensionen av The guide to reform. Vem blir först?

Tips: WikiSummary för samhällsvetare

På wikisum.com sammanfattas och diskuteras kända forskningsartiklar.

"We strive to write such good summaries that you won't even need coffee to enjoy them"

Det funkar bra. Fast det blir ännu bättre med kaffe (eller jordgubbste).

Här är ett smakprov, deras sammanfattning av Acemoglu, Johnson, and Robinson: The colonial origins of comparative development, AER 91.

Vad ska man tycka för något smart och lagom kritiskt om en Acemoglu-artikel i AER undrar du. Wikisum har svaret:

Comments and Criticisms

It's possible that whatever variables caused high settler mortality (climate, disease, hostile locals, etc) also inhibit growth today. Does inclusion of the control variables adequately rule out this threat?

Är det bra eller dåligt att vi blir fler?

Jag hade häromdagen en diskussion med ett gäng humanekologer. Jag tror - ännu mer efter denna debatt - att många skillnader mellan ekologer och ekonomer kokar ner till en värderingsfråga:

Är det bra eller dåligt att det blir allt fler människor på jorden?

Frågan är ingalunda trivial.

Konsekvensen av att vi blir fler är att det blir trängre och att vi utsätter naturen för allt större påfrestningar. När vi blir fler påverkar vi ekosystemen rejält, bygger städer, asfalterar och smutsar ner.

För att kunna fortsätta att bli fler, måste vi lära oss att leva resurssnålare, spara ömtålig natur, minska utsläppen och i största allmänhet vara rädda om planeten.

Tycker man att vi är för många människor på jorden, och vill göra något åt det, måste man på något sätt bestämma vilka som inte ska få skaffa barn. Även om det bara sker genom en social norm, tycker jag det verkar vara det sämre alternativet.

Lite om biståndsdebatten

Det bubblar rejält i biståndsdebatten. Kika exempelvis på Fredrik Segerfeldts envisa kamp mot Anna-Lena Lodenius i kommentarsfältet här. Och Kenneth Hermeles försök (exempelvis på SVTs hemsida) att medla mellan den krassa ekonometriska resultaten och människors fullt begripliga välvilja.

Några påpekanden:

1. Fredrik Segerfeldt kan ha rätt om biståndet även om han går fram som en ångvält i debatten.

2. Timbro må ha en dold agenda att sänka biståndet, men det i sig betyder inte att deras rapporter kan viftas bort.

3. Diskussionen om huruvida forskningen hittar en signifikant effekt av bistånd på tillväxt eller ej, gör det klassiska misstaget att fokusera statistisk signifikans sitället för ekonomisk relevans. Även om det går att hitta signifikanta effekter, är de så små att policyimplikationen rimligen blir densamma som om effekten är noll.

4. Vidare bör man fundera kring hur robusta resultaten är i de studier som hittar ett positivt samband. Långt ner i diskussionstråden hittade jag den här:

David Roodman, The Anarchy of Numbers: Aid, Development, and Cross-country Empirics, World Bank Economic Review 21(2), ss 255-277, maj 2007.

Roodman tar sju andra papper som hittat ett positivt samband mellan bistånd och tillväxt, och petar lite på resultaten. Hans slutsats:

All of the results appear fragile, especially to sample expansion.

Nåväl. Hermele vill - klokt nog - låta debatten gå vidare:

Den kloka hållningen är nog därför att inte uttala sig sa bestämt utan snarare fråga sig om det [tillväxtskapande] är en rimlig fråga att ställa till biståndet.

En bra fråga. Visst kan det vara bra med bistånd även om det inte ger tillväxt.

Men det är också en god idé att göra något annat som faktiskt ökar tillväxten i fattiga länder.

Anders Gustafsson recenserar Johan Norberg

här. Slutklämmen - som jag lätt kan instämma i - lyder som följer:

Norbergs förslag på lösningar [guldmyntfot och avskaffad insättningsgaranti] är i mitt tycke ett bra exempel på när man låter det bästa blir det godas fiende. Vi bör sträva efter att reglera samhället på ett sådant sätt att vi tar hänsyn till att vi leder i en imperfekt värld där både politiker, väljare och företagsledningar gör stora mängder misstag. Kriser, likt förkylningar är något vi nog får leva med i all överskådlig framtid

Guldmyntfot och avskaffad insättningsgaranti, föreslår Norberg faktiskt detta? Det börjar bli dags att läsa boken i fråga känns det som...

Om Ekonomihögskolan

Ibland när jag känner att inspirationen tryter, klickar jag Om Ekonomihögskolan och läser under rubriken Rektor har ordet:

Snabba förändringar, ständig utveckling och globalt perspektiv. Det är under dessa förutsättningar och i denna miljö som dagens utbildning och forskning bedrivs. Det är spännande och utmanande, men det ställer också krav.

Fördelningseffekterna av bromsen i pensionssystemet är "pro-poor"

Pensionssystemets årsredovisning innehåller mycket intressant, som exempelvis följande diagram över fördelningsprofilen på pensionssystemets automatiska stabilisering, den så kallade bromsen.

De fattigaste pensionärerna (med garantipension) påverkas inte alls. Störst sänkning (i procent!) får de med högst pension. Varför var det ingen som försvarade bromsen med fördelningspolitiska argument? (se tidgare inlägg)

Å andra sidan: Om någon skulle få för sig att vilja kompensera pensionärerna för bromsens effekter, är det bara att spela ut fördelningskortet - svensk politiks ständiga ess i rockärmen.

Var kommer pengarna ifrån?

Danne Nordling tycker inte att vi lyckades förklara varifrån stimulanspengarna kommer i ekonomiklubben förra veckan. Jag är benägen att hålla med.

Nytt försök i senaste krönikan, bl a i VK, Hela Gotland.

Är kvinnor mindre konkurrensinriktade? Om tennis, hopprep och 60meterslopp

En tes som dyker upp lite då och då: På många områden är kvinnor och män lika bra - men konkurrens och tävlingsmotiv gör att män anstränger sig extra, vilket kvinnor inte gör.

Tesen kan exempelvis illustreras med data från tennismatcher - som givetvis analyserats av ekonomer (Paserman). Det fina med tennis är att vissa poäng är mycket viktigare än andra. Som Paserman skriver:

the sport’s non-linear scoring structure introduces significant variation in the importance of individual points. It is often a small number of individual points at critical junctures that determine a match’s result

Paserman konstruerar ett sannolikhetsbaserat mått på hur viktig varje boll, och konstaterar att konkurrenseffekten skiljer sig åt mellan könen:

Women are significantly more likely to hit unforced errors at the most crucial stages of the match, while men exhibit no significant variation in performance.

En Israelisk studie har tidigare visat liknande resultat genom att studera hur barn beter sig när de tävlar i löpning. Ett annat resultat som dyker upp ibland, är att kvinnor beter sig annorlunda om de tävlar mot en man eller mot en kvinna.

Nu till poängen: Resultaten verkar inte helt stabila. Ett gäng doktorander i Stockholm - Anna Dreber, Emma von Essen och Eva Ranehill - hälsade på under att antal gymnastiklektioner på svenska skolor och studerade hur kidsen beter sig när de tävlar i löpning, hopprep och dans. Working Paper här.

De hittade inte ett skvatt, vilket naturligtvis är mycket intressant:

Our results contradict previous findings in two ways. First, we fail to replicate the running result. In our study, both boys and girls compete. We also find no gender differences in competition in skipping rope and dancing. Second, we find no clear effect on competitiveness of the opponent’s gender, neither on girls or boys, in any of the tasks.

Tänkbara förklaringar:
1. Sverige är mer jämställt än Israel och andra delar av världen.
2. Kidsen var bara 8-10 år och har ännu inte insocialiserats i patriarkatet.
3. I 8-10års åldern har flera biologiska könskillnader ännu inte blommat ut.



Vinnarskalle?

Ännu en Sverige-USA-jämförelse

Håkan på Neo har hittat ett helfestligt utdrag ur the Daily Show with Jon Stewart. Ett argument som används i USA mot (det som i usa uppfattas som) vänsterpolitik är "Do we really want to turn US into Sweden?".

Sedan följer lite vanlig ironi med budskapet att Sverige kanske inte är heltokigt trots allt (jag bortser från blondinfixeringen). Avslutningen är dock ett besök hemma hos Robyn, som tycks bo i en ganska vanlig stockholmlägenhet.

Reporten konstaterar upprört:

Swedish pop stars are living like our reality show stars

Veckans metaverksamhet

Kom nyss i mailen: Utbildning i ny redovisningsmodell för indirekta kostnader

Forskare, lärare och administrativ personal vid Ekonomihögskolan har nu möjlighet att få en introduktion i den nya redovisningsmodellen och dess tillämpning. [personer] diskuterar följande frågeställningar: varför införs en ny redovisningsmodell för indirekta kostnader? Hur ser den nya modellen ut? Vad skiljer sig jämfört med den gamla modellen? Hur påverkar den nya redovisningsmodellen kärnverksamheten (forskare m.fl.) vid t ex projektansökan, återredovisning och medfinansiering?

Tyler Cowen om filmen The End of Poverty

Det verkar ha kommit en ny film som kommer att göra mig upprörd: Philippe Diaz, The end of poverty. Med en viss Martin Sheen () som berättarröst, och Joe Stiglitz, Amartya Sen och Will Easterly som sig själva (IMDB).

Tyler Cowen sammanfattar budskapet:

The core message is plain: The global South is poor because the developed countries made it that way and wish to keep it that way; free trade is bad and Western corporations are bad; the West is rich because the South is poor.

Fräsch analys. Och så konstruktiv sen. [OBS ironi]

Fast det kan ju hända att Tyler överdriver. Någon som sett den?