Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem


Entries in korruption (9)

torsdag
jun132013

granskningen av Göteborgs Stad klar

För snart två år sedan ringde en journalist från Göteborgsposten mig med anledning av korruptionshärvan i Göteborg. Hon frågade bland annat om det var tillräckligt med en internutredning för att gå till botten med problemen – vilket jag svarade nekande på.

Korruptionsforskaren Andreas Bergh hävdar att politikerna måste tillsätta en oberoende kommission. Efter hans utspel i GP meddelade majoritetspartierna S, V och MP att de vill ha en utomstående aktör för att granska om staden gjort tillräckligt. M, FP och KD svarade med ett förslag om en oberoende granskningskommission.

Nu är granskningen klar. Man går hårt åt den så kallade Göteborgsandan:

Det fanns, och finns, en institutionaliserad, historiskt omhuldad göteborgsanda – och en bild av denna anda – där gränsöverskridande samarbete, pragmatisk handlingskraft och synbara resultat står i centrum. Den kom att dominera. Värden som professionell självständighet, formalia, insyn och opartiskhet hamnade delvis i skymundan. Även ett kraftfullt politiskt ledarskap vred uppmärksamheten åt annat håll. Koncentrationen av makt skapade en ängslig anpasslighet som höll tillbaka professionell mångfald, civilkurage och öppenhet, ibland även politisk opposition.

Förslagen:

(1) Skapa tydliga men få gemensamma styrdokument
(2) Ledningen ska visa vad en god och opartisk förvaltning innebär
(3) Förtydliga politikernas och tjänstemännens roller
(4) Rekrytera chefer och andra tjänstemän utifrån meriter
(5) Skapa utbildningar och arbetsförutsättningar för professionalitet
(6) Skapa rutiner för anmälan av bisysslor
(7) Utpeka en tydlig mottagare av interna anmälningar
(8) Professionalisera den kommunala revisionen
(9) Utveckla former för en dialog med medborgarna
(10) Inrätta Göteborgs Stads gästprofessur för forskning om den
demokratiska rättsstaten.

Ang. den sista punkten: Jag ser vissa likheter med Malmökommissionen, i det att forskare kräver mer resurser till forskning.

lördag
maj182013

Om öppna data i korruptionsmotverkande syfte

Vi gjorde en poäng i vår ESO-rapport om att informationsteknik och öppen data kan användas i korruptionsmotverkande syfte. Vi är naturligtvis inte först med idén. Förra året var Erik Lakomaa och Jan Kallberg inne på samma tankar i ett intressant inlägg i Dagens Samhälle med anledning av turerna kring Tillvextverkets och Näringsdepartementet. De menar att om de löpande utgifterna varit fritt tillgängliga hade skandalerna kunnat undvikas, och deras resonemang är mycket likt vårt:

Hade myndigheter och departements diarier eller bokföring varit tillgängliga som öppen data hade sannolikt de skandaler som nu skakar näringsminister Annie Lööf kunnat undvikas. Resultatet hade blivit både sparade skattepengar och uteblivna skandaler eftersom problemen stoppats i sin linda. Samtidigt hade det bidragit till att öka medborgarnas förtroende för myndigheterna och de valda företrädarna om de kunnat vet att de inte använde skattepengar slösaktigt eller lagstridigt. 

De har också skrivit om samma sak i Svenska dagbladet, och pekar på hur föräldrar implementeringen av offentlighetsprincipen är:

Ett utlämnade av en offentlig handling innebär att man efter begäran får ut ett enskilt dokument. Som medborgare måste du då i princip veta att det är upprättat och att ärendet är färdigberett, veta var det arkiverats, känna till dess omständigheter och därefter begära att få se denna handling. Om myndigheten lämnar ut upp till tio A4-blad är det gratis annars kostar det två kronor per sida. All information är fortfarande i offentlig sektors besittning och enbart det som småskaligt efterfrågas medges att utlämnas. 

Anekdot: När jag talade på temat korruption på Malmö högskola (länk), visade ett gäng tuffa ungdomar intresse för idén. Trots min stora människokännedom/fördomsfullhet kunde jag inte avgöra om de var coola på ett vänstersätt eller på ett högersätt. De var - såklart - piratpartister.

tisdag
apr302013

Om JobbMalmö och korruptionsrisker i den kommunala arbetsmarknadspolitiken

I Sverige är den politiska samsynen att arbetslöshet inte ska bekämpas genom att låta löner falla, vare sig generellt eller när det gäller ungdomar/ingångslöner. Istället ska de arbetslösas produktivitet höjas genom en rad olika satsningar och åtgärder.

Man kan tycka att ansvaret för dessa borde ligga på staten/arbetsförmedlingen, men eftersom det är kommunerna som så småningom får kostnaden i form av försörjningsstöd händer det ofta att kommunen blandar sig i. Runt om i landet finns en rad olika konstruktioner för ändamålet. Ibland är kommunala bolag inblandade.

Ett problem är att denna typ av beslutsfattande - individuell bedömning från fall till fall - ställer stora krav på kompetens och opartiskhet i beslutsfattandet. Verksamheten skapar helt enkelt tillfällen då det är möjligt för kommunala makthavare att gynna sig själva eller sina närmast på skattebetalarnas bekostnad.

Även om det i 99 fall av 100 går fullständigt rätt till är det troligt att besluten i åtminstone något fall kan ifrågasättas. Det är problematiskt.

Idag publicerar Sydsvenskan ännu en artikel om JobbMalmöJens Mikkelsen och Olof Westerberg tycks onekligen ha hittat ett antal fall där opartiskheten kan ifrågasättas. Ett utdrag ur den senaste artikeln:

  • Kvinnan som inte bodde i Malmö belastar enligt utredningen inte längre "arbetsmarknadsmedel". Men hon jobbar kvar i Malmö stad. Hennes lön är högre än normalt – och betalas av Malmös skattebetalare. Hon är granne med Jobb Malmös näst högsta chef, Saida Sokolovic. De har varit på handbollsresor, bland annat i Montenegro.
  • Saida Sokolovics syster anställdes i Servicepatrullen februari 2012, utan stöd från Arbetsförmedlingen. Malmös skattebetalare fick stå för hela hennes lön.
  • Saida Sokolovics svåger, systerns man, fick den 11 juni förra året en motsvarande anställning i Servicepatrullen.
  • Saida Sokolovic är nära vän med den politiska sekreteraren Nihad Pasalic och hans fru. De har bland annat varit på skidsemester tillsammans. Pasalics fru fick ett jobb som inte var utannonserat.

Kan en verksamhet som JobbMalmös utformas så att den blir immun mot anklagelser om nepotism och vänskapskorruption? Det är svårt. Regelstyrning och transparens om vilka regler som gäller är en god början - men förmodligen inte tillräckligt.

Se även Lina Maria Ellegårds gästinlägg i frågan.

måndag
apr292013

Gästinlägg om JobbMalmö

För första gången någonsin: Ett gästskrivet inlägg här på Berghs betraktelser.

Författare: Lina Maria Ellegård

Bakgrund: Sydsvenskans granskning av JobbMalmö


Läser i Sydsvenskan (19/4) att sambon till en högt uppsatt Malmöpolitiker genom ett telefonsamtal till högste chefen för kommunens program för arbetssökande, JobbMalmö, lyckats få praktik och senare anställning inom kommunen. Att kontakter är viktiga i arbetslivet är inget nytt. Icke desto mindre är händelsen stötande.

Initialt tänker jag att det som skaver i sammanhanget är att sambon genom sin kontakt har prioriterats över andra med samma behov, men utan kontakter. Det torde inte behöva påpekas att kommunens förvaltningar skall behandla alla invånare lika. Men det räcker inte att ange brist på likabehandling i serviceutövningen som motivering till varför händelsen ifråga är problematisk.

Låt oss säga att serviceutövningen var klanderfri, men att det vid en kartläggning av Malmös tjänstemän framgick att merparten kom från samma tre familjer. Exemplet synliggör att korruption kan frodas även om kommunens förvaltningar (t.ex. JobbMalmö) behandlar alla invånare lika i sin serviceutövning.  Kanske hade sambon till följd av sitt förhållande med en inflytelserik person förr eller senare anställts inom kommunen ändå. Detta alternativ tycks minst lika stötande som att JobbMalmö ger sambon företräde i kön. Samtidigt tycks det absurt att kräva att kommunen ska behandla alla invånare lika även vid anställningsförfaranden - självklart måste kompetens, något som skiljer sig mellan invånarna, vara avgörande.

Som ekonom kan jag dessutom inte låta bli att fundera på effektiv användning av skattekronorna; att anställningsprocessen inte drar ut i det oändliga har ur den synvinkeln också ett värde. Att använda sig av kontakter är som bekant ett effektivt sätt att korta anställningsprocessen, förvisso till priset av att vissa kvalificerade kandidater aldrig får chansen att visa vad de går för.

Även här bjuder Sydsvenskans granskning av JobbMalmö på ett illustrerande fall. Partnern till en annan politiker har nämligen anställts som arbetsmarknadssekreterare, utan att anställningen varit formellt utlyst och med fel högskoleutbildning. Sannolikt är arbetet av den karaktären att partnern (liksom sambon ovan) kan göra ett bra jobb utan exakt "rätt" utbildning. Icke desto mindre är det problematiskt att hon rekryterats vid sidan av en vanlig anställningsprocedur.

Jag drar mig till minnes hur jag själv via kontakter en gång rekryterades som handläggare till en numera statlig myndighet. Extra intressant i sammanhanget är hur jag senare, då en kort arbetstopp uppstod, tipsade arbetsgivaren om ett antal bekanta som för närvarande sökte arbete.

Alla anställdes, vilket ur ett korruptionsperspektiv måste anses lika problematiskt som fallet ovan. Samtidigt gällde det ett antal månadslånga anställningar, med en arbetsuppgift som i princip hade kunnat utföras av en dator; ur ett effektivitetsperspektiv hade det varit huvudlöst att dra igång en omständlig rekryteringsprocess för att tillsätta tjänsterna.

Slutsatsen av det hela är dock inte att jag (och min f.d. arbetsgivare) gjorde rätt, utan att offentliga organisationer bör ha ramavtal med bemanningsföretag för att med kort varsel kunna klara arbetstoppar inom områden med låga till medelhöga kvalifikationskrav. Förekomsten av t.ex. vikariepooler inom förskolan och skolan är ett liknande sätt att lösa problemet på. Givet de nu avslöjade fallen tycks det dock finnas fler verksamheter som är i behov av pooler.

För arbeten med höga kvalifikationskrav bör istället längre anställningsprocesser accepteras, för att sökandet efter rätt person ska kunna ske på ett rättssäkert vis. (Ja, skillnaden är att mer komplicerade arbetsuppgifter betingar ett högre värde. En längre rekryteringsprocess kan därför vara motiverad ur ett effektivitetsperspektiv.)  Undviker ändå kommunen/myndigheten att utlysa tjänsten, som fallet med JobbMalmös arbetsmarknadssekreterare, återstår kanske bara att vi medborgare tackar och uppmuntrar journalister som Jens Mikkelsen och Olof Westerberg, vars arbete gör det mer obekvämt för kommunala aktörer att utnyttja sina positioner.

Lina Maria Ellegård

tisdag
apr092013

Korruption i Sverige

Idag presenterades den ESO-rapport om korruption i Sverige som jag och tre kollegor arbetat med ett bra tag.

 

Det finns oerhört mycket att säga om korruption i Sverige, men ämnet är inte helt upplyftande och nu finns alltså en ESO-rapport att läsa för den nyfikne.

På IFNs websida finns en sammanfattning och länk till webbsändning. Vi fick också (helt utan konsulthjälp) in en artikel på DN-debatt.

Dessutom vill jag få sagt följande: Korruptionsforskning resulterar i många mail från upprörda medborgare. Jag försöker svara på de flesta men jag kan omöjligen agera i alla enskilda fall som jag uppmärksammas på.

Som illustration lägger jag här ut ett mail som kom i morse, anonymiserat och med tillåtelse från avsändaren. Det är tämligen illustrativt.

Hörde på radion i morse om att 6 av 10 människor tror att kommunpolitiker och anställda inom kommun och landsting är korrupta.  Jag inte bara tror utan är helt övertygad…

För rätt många år sedan […] skulle vi få hjälp med att ta bort trösklarna i vår villa. Då kom en kille från byggnadsnämnden här i Kalmar för att inspektera vad som behövde göras.  Det var fyra trösklar som behövde tas bort för att lättare kunna använda rullator.

Trösklarna togs bort av ett byggnadsföretag söder om Kalmar. Den 27/12 (eller däromkring) kom killen tillbaka och ville ha ett kvitto påskrivet in blanco. Jag var mycket tveksam till detta, men han sa att räkningen måste in på det gamla året och därför var det nödvändigt. Jag skrev på.

Tre månader senare – i mars – travade jag upp på byggnadsnämnden och bad att få se räkningen. Killen började svettas och rafsa i sina papper. Till slut upptäckte han att de ännu inte fått räkningen. Han erbjöd sig att skicka mig en kopia, när han mottagit räkningen. Jag avböjde och sa att jag kommer tillbaka, när han har räkningen. Tre dagar senare ringde han och talade om att räkningen hade kommit, så jag åkte dit och kontrollerade den. Den var på strax under 2000: –.

Därefter ringde jag till kommunrevisionen, då jag förstod att de kunde ha skrivit vilket belopp som helst på mitt in blanco kvitto. Jag kopplades istället till byggnadsnämndens chef, så jag lade på luren.

Ringde återigen till kommun revisionen och det visade sig att ”revisorn” arbetade på skatteverket här i Kalmar. Jag berättade om mitt ärende och efter ett par månader fick jag ett långt brev från Ernest & Youngs Revisionsfirma, där man klargjorde hur liknande ärende handlades. Slutklämmen var att kommunalnämnden godkände varje ärende på sina månadsmöten. God dag yxskaft!!!!

Jag blev så trött att jag inte orkade bråka vidare!  Detta gick absolut inte rätt till och eftersom vi också hade blivit erbjudna en modul innehållande handikappstoalett och dusch som skulle dockas till huset om vi lät ta upp en dörr till bottenvåningen. Kostnad ca 25000: -, så misstänker jag att någon fick ett garage eller liknande byggt på vår bekostnad.

Som privatperson undrar jag ju först och främst varför kommunen kostar på en extern revisor för att svara mig. Vad gör då kommunrevisionen? Dessutom kan väl inte kommunalpolitikerna ha en aning om vad jag har fått gjort i mitt hem.  […]

Detta har retat mig i så många år så det känns väldigt bra med dina förslag, som man berättade om på radion idag!
Med vänlig hälsning,

torsdag
jan102013

The Guardian crowdsourcar granskandet av makthavare

Tidningen The Guardian har gjort ett intressant bidrag till korruptionsbekämpningen och granskandet av Storbritanniens makthavare genom tillgängliggörandet av en stor mängd data, exempelvis om parlamentsledamöternas expenser. Många vinner på detta:

The Guardian tillhandahåller en kollektiv vara, men vinner good-will, publicitet, web-trafik och läsare.

Vem som helst kan studera data, och även om de flesta inte gör ett skvatt, kan den hugade upptäcka en hel del – The Guardian själv föregår med gott exempel.

Makthavarna vet att vad de gör med skattemedel kan komma att granskas, vilket torde ha ganska stor effekt på normer och beteende.

Den politiska debatten blir mer informerad.

Dessutom kan studenter i alla möjliga ämnen hitta en hel del kul att skriva uppsats om i data om MPs expenses (google spread-sheet)

ScreenClip(3)

Tillåt mig att föreslå några komparativa ansatser för hugade studenter:

  • Hur skiljer sig expenserna – totalt och hur de fördelas – mellan parti, kön och valkrets?
  • Finns det en alfabetseffekt? (Hypotes: de med efternamn tidigt i alfabetet är kaxigare, och gör av med mer)
  • Korrelerar expenser med politisk aktivitetsnivå (The Guardian har data på detta också)
  • Hur korrelerar expenser med sannolikheten att bli återvald?
fredag
aug102012

Bygglov i Göteborg 50 000?

Stapeldiagrammet nedan visar sammanlagd avgift för bygglov och bygganmälan i kr, för de dyraste och billigaste kommunerna i Sverige (bland de 99 kommuner som svarade på enkäten från Svenskt Näringsliv, närmare bestämt Näringslivets regelnämnd, Delrapport 4 om regelförenkling på kommunal
nivå pdf-länk)

Två funderingar:

1. Varför är svarsfrekvensen så låg? Om Svenskt Näringsliv gör en enkät till samtliga Sveriges kommuner och undrar hur lång tid det tar att behandla en bygglovsansökan och vad det kostar, är det för mycket begärt att kommunen svarar?

2. Varför skiljer sig kostnaden så kraftigt, och varför är det dyrare i stora kommuner där det (tänker jag mig) söks om många bygglov? Där borde det ju finnas rutiner och stordriftsfördelar i behandlandet. För det kan väl inte vara så att vissa kommuner ser dessa avgifter som en intäktskälla och tycker det är medborgarnas betalningsvilja för bygglov som ska vara vägledande?

 

image

onsdag
okt122011

Om korruption i Sverige

Claes Sandgrens artikel på DN-debatt, med budskapet att korruptionen förmodligen inte ökat i Sverige, har fått svar av kvartetten Gissur Erlingsson, Jonas Linde, Bo Rothstein och Henrik Ekengren Oscarsson:

Vi menar att Sandgrens snävt juridiska förståelse av korruptionsbegreppet omöjliggör att nå ökad insikt om den specifika svenska korruptionsproblematiken

Detta håller jag helt med om. Sandgrens hänvisar bl a till Transparency Internationals index, men det faktum att Sverige ligger högt och stabilt där är knappast något säkert bevis: 2005 var Island det minst korrupta landet i världen, med 9,7 poäng på deras 10-gradiga skala. Att räkna domar är inte heller någon säker metod för att avgöra hur korruptionen utvecklats över tid.

Men det finns inte heller några säkra bevis på att korruptionen ökar i Sverige: Ökade rapportering om kommunala skandaler kan bero på ökad granskning eller ändrade toleranströsklar.

Således: Vi vet att Sverige är långt ifrån problemfritt, men vi har ingen aning om utvecklingen över tid.

torsdag
dec092010

Om ramavtal, upphandlingskonsulter och korruption

Som universitetsanställd med forskningsanlag, behöver man ibland köpa böcker, datorprylar eller beställa resor. Jag brukar då surfa runt och kolla var det är billigast, men så ska det ju inte gå till. Man ska använda de så kallade ramavtalen. Men som den prismedvetne lätt kan verifiera är dessa inte alltid billigast.

Min vän partiforskaren uppmärksammade mig på en ny rapport från Konkurrensverket som sätter fingret på detta problem:

Staten tecknar ramavtal med leverantörer, avtal som andra myndigheter sedan kan avropa. Även ramavtal innebär en korruptionsrisk genom att få ifrågasätter de inköp som görs med stöd av centrala ramavtal

En annan farozon som nämns i rapporten är så kallade upphandlingskonsulter. En upphandlingschef citeras:

Det finns en risk för korruption när man som kommun lämnar ifrån sig kontrollen av upphandlingen. Vi har ju ingen kontroll över dessa konsulter om de skulle vilja göra något felaktigt. Den granskning som vi gör nu är att kontrollera att LOU följs och att de regler, kriterier och poängsystem som de sätter upp är relevanta. Vi har sett fall då det inte har varit det. 

I rapporten redovisas flera citat från åklagare, upphandlare och andra berörda som uttalar sig i allmänna ordalag om sådant de sannolikt varit med om själva. Som exempelvis följande citat:

Allt beror ju på personen eller personerna som håller i upphandlingen. Är de ärliga eller inte? Den upphandlare som är utan samvete kan naturligtvis fixa till det.

Inget i rapporten torde förvåna den som läst (eller skrivit i) den här boken. Men det är naturligtvis utmärkt att Konkurrensverket också sätter fingret på dessa problem.