Jämför man dock i absoluta tal... [konstpaus, och snabbt byte av OH-bild]... får vi en helt annan bild [sus genom publiken].Denna gång var det professor Walter Korpi som diskuterade Sveriges ekonomiska eftersläpning sedan 1970. Jämförelsen gällde Sveriges och Turkiets utveckling av real BNP per capita sedan 1970. I procent har vi halkat efter, men i absoluta tal är vi ju fortfarande mycket rikare.
Gott så. Men sedan vill Korpi argumentera för varför relativa jämförelser är mindre lämpliga än absoluta, och han använder höjdhoppsresultat (!) för att få hem sin poäng. Resonemanget:
En hoppare som hoppar en meter och förbättrar sig 10 centimeter har blivit 10% bättre - men den som hoppar två meter och förbättrar sig lika mycket, ökar bara 5 procent.Visst är det orimligt att kräva att höjdhoppare förbättrar sina resultat X procent varje år - men betyder detta att detsamma är orimligt för ekonomiskt välstånd? Låt oss kika på historien. Diagrammen visar världsrekord i höjd sedan 1960 (från wiki) samt real BNP i Sverige sedan samma år (från PWT 6.1, 1996 års penningvärde).
Som synes är det något fundamentalt som skiljer kurvorna åt. Visst skulle man kunna konstatera att BNP-kurvan ökar exponentiellt, samtidigt som höjdhopparna, de jämrans slöfockarna, verkar ha förslappats fullständigt och ser knappast ut att ta 2,50 - någonsin.
Eller möjligen att jämförelsen mellan BNP och höjdhoppsresultat var sällsynt dåligt vald.
---
Detta var f ö första rapporten från denna övning med s-studenterna. Det kommer mera.
